Avfallsingenjören: Så blev Kristianstad bäst i Sverige

Så blev Kristianstad bäst på avfall

Så vad är vägen till framgång? Miljö & Utveckling frågade kommunens avfallsingenjör Fredrik Holmer.

– Vårt bästa framgångsrecept har nog varit att vi jobbar långsiktigt. Vi tänker flera år framåt och försöker hela tiden att hålla en hög och jämn nivå, säger han.

Ett av de områden Avfall Sverige i sin nominering pekar ut Kristianstad som särskilt duktiga inom är kommunens hantering av matavfall. Fredrik Holmer berättar att det arbetet sträcker sig tillbaka till 1994 och att det nu har ”satt sig i ryggmärgen” på kommuninvånarna.

– De har blivit vana och väldigt duktiga på att sortera matavfallet, vilket innebär att vi samlar in en väldigt stor andel mat. Därefter blir matavfallet till biogas eller biogödsel. Biogasen kör vi en del av våra sopbilar på och biogödseln sprids på åkermark och ersätter konstgödsel, säger han.

Tidiga med fastighetsnära insamling

Utöver det var kommunen tidiga med att införa fastighetsnära insamling av förpackningar, något som enligt nya lagkrav blir obligatoriskt för alla kommuner den 1 januari 2027. Fredrik Holmer säger att Kristianstad införde insamling av förpackningar vid lägenheter redan i mitten av 90-talet och vid villor och fritidshus 2017 med fyrfackskärl.

– Det har också gjort att hushållen blivit bra på att sortera sina förpackningar och att vi kan samla in mycket. Det handlar mycket om att det ska finnas en bra service, säger han.

Vidare säger Fredrik Holmer att de under de senaste åren satsat mycket på att utveckla kommunens återvinningscentraler. Detta genom att modernisera dem, samt satsat på det estetiska utseendet med grönområden och biologisk mångfald.

– Det är viktigt att det är trevligt att komma dit, säger han.

På den största återvinningscentralen, som heter Returum, har kommunen också infört miljöpedagogik där de bjuder in alla femteklassare i kommunen att lära sig om avfallshantering.

– Vi lär ut det på ett sätt som blir roligt för barnen, med tävlingar och lekar. Det är också en del av vårt långsiktiga tänk, där barnen tar med sig lärdomarna i framtiden men också hem till sina föräldrar, säger han.

Vad är nästa steg?

– Det är att fokusera på de översta stegen i avfallstrappan. För det första handlar det om att förebygga så att det inte blir så mycket avfall genom att få människor att tänka till kring hur de konsumerar. Kan man exempelvis låna prylar eller dela med varandra? För det andra handlar det om att ta hand om avfallet som kommer till oss så högt upp i avfallstrappan som möjligt. Ofta går det att förbereda produkterna för återanvändning. Den delen kommer vi att satsa på framåt. Bland annat kommer vi att bygga ut vår största återvinningscentral med detta, säger Fredrik Holmer.

Slutligen, vad betyder det att vinna pris som bästa avfallskommun?

– Det bekräftar att vi är på rätt väg, och att vi gör bra saker. Sedan tror jag framför allt att det ger råg i ryggen för vår personal, att det blir ännu roligare för dem att gå till jobbet och fortsatta det här arbetet. Det är kul att få ett bevis på att vi ligger långt fram, avslutar Fredrik Holmer.