Cirkulär upphandling: IT först ut

– När vi uppdaterar våra arbetskriterier, ser vi hur vi kan inkludera cirkularitet, säger Joakim Thornéus hos Upphandlingsmyndighetens hållbarhetsenhet.

I dagsläget finns inga tvingande krav på cirkulära flöden. Kriterier är inte att jämställa med riktlinjer och krav, eftersom de är frivilliga. Och mer omfattande kriterier för cirkularitet finns än så länge bara för datorer och annan IT-utrustning.

– Om datorer kan få lång livslängd, bidrar det väldigt mycket till att minska miljöpåverkan, säger Joakim Thornéus.

”Efterfråga utrustning som håller länge”

Innan datorerna ens går in i den cirkulära ekonomin, ska de användas så länge som möjligt av de som köpt dem nya. Myndigheten rekommenderar därför inköparna i offentlig sektor att efterfråga IT-utrustning som går att använda länge. Arbetsminnet ska till exempel vara stort nog för att klara uppgraderingar av mjukvara. Upphandlarna kan också premiera leverantörer som erbjuder längre garantier och serviceavtal.

När det ändå blir dags att låta datorerna gå vidare finns det kriterier för att anlita företag som kan rekonditionera dem, alltså se till att de blir i skick för att användas igen av någon annan.

En del av de begagnade, rekonditionerade datorerna stannar inom offentlig sektor, eftersom skolor efterfrågar dem.

Rekonditionerar IT-produkter

Företaget Inrego tar hand om 300 000 olika använda IT-produkter, rekonditionerar dem och säljer dem, i de allra flesta fall till skolor men även till kommuner, företag och privatpersoner. Jessica Enqvist är försäljningschef och berättar att verksamheten ökar:

– Vi ser allt större intresse, både på grund av prisbild och miljö, säger hon.

Hon tror att i dagsläget finns det många som inte ens känner till möjligheten att återanvända datorer. Det som kommer in, är ofta i mycket gott skick. 86 procent av alla IT-produkter går att återanvända, i genomsnitt. För datorerna är siffran 95 procent.

Möbler nästa för cirkulär upphandling

Nästa område där Upphandlingsmyndigheten tar fram kriterier för cirkulär upphandling kan bli möbler. Precis som för datorerna, kommer det i så fall att ingå att de möbler som köps ska gå att använda så länge som möjligt innan de skickas vidare in i den cirkulära ekonomin. Arbetet kommer förmodligen att sätta igång i år.

Vad som kommer sedan är inte bestämt. Joakim Thornéus funderar en stund och säger så att det nog kan bli textilier.

– Om engångshandskar, förkläden och andra engångsprodukter i vården kan tvättas och återanvändas på ett effektivt sätt är det förmodligen bättre ur miljösynpunkt. Men man måste analysera varje produkt för sig, säger Joakim Thornéus.

Cirkularitet måste med tidigt

Det cirkulära bör tas med i beräkningen redan när upphandlingen planeras, anser Joakim Thornéus.

– Ansvaret ska inte läggas på upphandlaren utan beslut om återanvändning ska tas redan när man bestämmer sig för vad man ska upphandla, i samband med behovsanalyserna.

Hur stort genomslag myndighetens arbete med cirkularitet fått i praktiken kan han inte säga, det är ett område som inte går att skilja från hur miljökrav rent generellt påverkar.

Bäst är att inte handla alls

Men Joakim Thornéus vill gärna peka på sambandet mellan cirkularitet och offentlig sektors arbete med att fasa ut farliga kemikalier. Det är avgörande att de farliga kemikalierna försvinner ur kretsloppet, om nästa steg ska fungera, nämligen återvinning av material.

Ska konsumtionens påverkan på planeten minska, finns det dock något som är ännu bättre än cirkulär ekonomi, nämligen att inte köpa något alls.

– Det bästa är ju om man inte behöver göra en upphandling, att undvika att köpa in datorer eller möbler, och se om man kanske redan har något i den egna verksamheten som kan användas, säger Joakim Thornéus.

Läs mer: Cirkulär ekonomi eller cirkulär utopi