Cirkulär ekonomi eller cirkulär utopi

Cirkularitet Cirkulär ekonomi är populärt både i näringslivet och hos politikerna. Men hur cirkulär kan en ekonomi egentligen bli? Och vad krävs för att nå dit? Miljö & Utveckling har pratat med två forskare.

Cirkulär ekonomi eller cirkulär utopi
AdobeStock

Hervé Corvellec är professor i företagsekonomi vid Lunds universitet. Han talar snabbt och engagerat om cirkulär ekonomi.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Jag tror att en fullständigt cirkulär ekonomi är en omöjlighet, säger han.

Hervé Corvellec.
Hervé Corvellec.

Han radar upp några grundläggande problemställningar som han menar saknas i debatten. Var ska den förnybara energin, som behövs i stor mängd, hämtas? Hur ska kontamination och åldrande av materialet hanteras? Hur ska spridningen av material begränsas?

– Där har du gränserna för en cirkulär ekonomi, säger han.

”Bättre alternativ utesluter inte sämre”

Tanken att ett antal cirkulära affärsmodeller skulle leda till en cirkulär ekonomi är felaktig, menar han.

– Att det utvecklas cirkulära affärsmodeller säger inte att de linjära affärsmodellerna blir utkonkurrerade. Det är ett antagande som görs. Men det finns inget som tyder på att så är fallet. Bättre alternativ utesluter inte de sämre. Folk fortsätter att röka, cykla utan hjälm och äta ohälsosam mat även om det finns bättre alternativ.

Han påpekar att den linjära ekonomin har etablerade strukturer, storskaliga lösningar och att konsumenterna är vana vid den.

– Den linjära ekonomin är bevisat lönsam. Den cirkulära är kanske lönsam i framtiden. Vart tror du själv att investerarna går?

Tuff lagstiftning krävs

Eftersom de planetära gränserna inte är förhandlingsbara, krävs tuff lagstiftning, menar han. Att förbjuda alla engångsförpackningar av plast skulle kunna vara ett exempel. Att göra det dyrt eller kanske olagligt att slänga och deponera ett annat. Totalt sett måste målsättningen handla om ned-växt istället för tillväxt.

– Där har du två politiskt omöjliga förslag: att inskränka den fria företagsamheten och ned-växt istället för tillväxt. Inget av detta finns med i det politiska paketet idag, tvärtom, säger Hervé Corvellec.

Han menar att idag presenteras cirkulär ekonomi som en ideal lösning, en evig cirkulation av material som ska säkra välståndet. Den bilden passar delar av näringslivet bra, särskilt de delar av näringslivet som vars affärsidé bygger på stora volymer. Råvarorna riskerar att ta slut och bli dyra, och då är återvinning attraktivt.

– Det är en överlevnadsfråga för dem att kontrollera sina inköpskostnader. Men det tänkandet är inte hållbart i längden. Den cirkulära ekonomin blir ett sätt att förlänga tillväxttänkandet, menar Hervé Corvellec.

Metoden handlar om materialflöden

Ett problem med själva begreppet cirkulär ekonomi är att det inte handlar om ekonomi, menar Hervé Corvellec, som ju är professor i just företagsekonomi.

– Modellen handlar om materialflöden, inte ekonomiska flöden, säger han.

– Cirkularitet har funnits med i det ekologiska tänkandet i 150 år, minst. Nu har det blivit en superhype kring begreppet. Jag tror att det beror på att delar av näringslivet ser en potential i det som de inte såg innan, och att det hänger ihop med att råvarupriserna går upp.

Rapport om möjliga framtidsscenariot

Förra året kom KTH-rapporten ”Bortom BNP”. Kristian Skånberg, hållbarhetsekonom och framtidsforskare på KTH, var en av författarna. I rapporten redovisas fyra möjliga framtidsscenarior, där cirkulär ekonomi är ett.

Kristian Skånberg.
Kristian Skånberg. Kristian Skånberg.

– Man måste skilja på vad som skulle kunna ske och vad som faktiskt händer. Jag tror att det kommer att behövas väldigt mycket politik för att vi ska närma oss ett hållbart samhälle och för att nå dit är cirkulär ekonomi en av många nödvändiga pusselbitar, säger han.

Men hur definierar man cirkulär ekonomi?

– Folk menar väldigt olika saker. Men jag hävdar att politik är det möjligas konst och att det vore dumt att definiera det för snävt. Begreppet rymmer materialförsörjning, -användning och -livslängd, säger Kristian Skånberg.

– Ibland är det bra att enas om en snäv definition, men ibland är det bättre att låta alla, eller i alla fall många, blommor blomma. Däremot är det bra om någon har ett systemperspektiv.

Kristian Skånberg tror att själva hållbarhetsomställningen av samhället kommer att generera mycket ekonomisk aktivitet och därmed åtminstone tillfällig tillväxt. När man är färdig är det däremot osäkert om det sker ytterligare tillväxt.

– Men ekonomisk tillväxt är ett medel, inte ett mål. Om målet är ett hållbart samhälle kanske vi ska mäta något annat än BNP, säger han.

Läs mer: Här blir plasten cirkulär

 

Fakta

Att mäta cirkularitet på nationell nivå

Inom EU finns indikatorn DMC (Domestic Material Consumption) som används för att jämföra olika länders cirkularitet och hur cirkulariteten utvecklas över tid. EU arbetar även på att ta fram siffror på EU-medborgarnas ”material-fotavtryck”, råvarukonsumtion per capita. 2016 var råvarukonsumtionen (RMC) i EU 14,2 ton per person. Siffrorna är dock mycket osäkra.

Källa: Eurostat

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.