Charles Hall, en pinne i ögat på ekonomer

Det är inte första gången han får dela med sig av sin syn på behovet av en ny ekonomisk modell. En modell där naturen sätter ramarna och ekonomin anpassar sig efter det. Charles Hall har talat inför Storbritanniens parlament, USA:s högsta politiker, för företag, forskare, ekonomer och för studenter. Anledningen till föraktet för det traditionella systemet är att pengar står över naturen och att vi, som Charles Hall uttrycker det, toalettränas att se själva pengarna som något värdefullt, inte processen bakom eller vad vi får för dem.

– USA:s och världens ekonomi baseras på olja, gas och kol. Vi går inte mot en peak, vi är i den. Idag använder vi två till fyra gånger så mycket olja som vi hittar. Om jag pratar som miljövän skulle jag säga att det inte finns något bättre än att de resurserna tar slut.

Ekologi & ekonomi

Charles Hall är mannen bakom metoden Energy Return of Investment, EROI, som blivit världskänd. Enkelt uttryckt tittar man på återbetalningen på den energi som investeras. Och vi går mot plus-minus-noll.

– Vi får nu tuffa indikationer på att vi snart kommer att få tillbaka lika mycket i form av olja som det har kostat att söka efter den.

Men trots att han har utvecklat ett eget ekonomiskt system där naturen sätter gränserna, säger han sig inte vara mannen som ska revolutionera världen. Implementera modellen, det får någon annan göra.

– Jag är vetenskapsman, mitt jobb är att studera och utveckla modeller, inte att implementera dem. Jag kommer att dö innan detta sker så varför ska jag bry mig om vad som händer? Jag har levt ett gott liv, lyssnat på bra opera, är lyckligt gift. De flesta klassiska kompositörer dör utfattiga och får erkännande först efter sin död, så kommer det att bli även för mig.

Är inte det en väldigt deprimerande tanke?

Charles Hall funderar en sekund.

– Jag har haft kul när jag har klurat ut det här. Men vi är körda. Vi kan fortsätta tro att vi kommer att bli rikare och rikare, men sanningen är att vi kommer att bli fattigare och fattigare. Den ekonomiska pajen blir inte större, det kommer att bli ännu tydligare hur den fördelas. Sverige borde kanske dela sin paj och ge hälften till Uganda, säger Charles Hall.

Så hur ser världen ut om tio år?

– Ungefär som nu men mycket fattigare. Vi vet vad som kommer att hända med miljön och naturen, det går bara åt ett håll. Men det är svårare att föreställa sig vad som kommer att hända på det sociala planet.

Inom tio till femton år kommer världen att konkurrera om ungefär hälften av den olja som finns idag och om Charles Hall får sia tror han att Kina vinner kampen.

Tvärt om-system

Han ger en ordentlig släng till dagens läroböcker i ekonomi och berättar i samma mening att det mesta av hans forskning inte sponsras av den amerikanska staten. Själv säger han att han som lärare ger ett A för bra tankar och ett F för verkligheten. För att enkelt illustrera sin ekonomiska modell ritar han upp en fyrkant som han döper till naturen. Inuti den ritar han upp en liten fyrkant som han menar är ekonomin.

– Dagens system är precis tvärt om, där sätter ekonomin gränserna och naturens ses som en liten del i det. Men när jag köper en bagel ser jag inte att den kostar en dollar, jag ser processen bakom, hur mycket energi som det har gått åt att framställa den där bageln. Hur den har odlats, transporterats och distribuerats.

En definition han skriver under på är den som ekonomen Karl Polanyi utvecklat och som lyder: ”Ekonomi är läran om hur människor omvandlar natur till pengar.”

På en av sina Sverigeföreläsningar visar han diagram över vad Montana, staten han inom kort flyttar till, lever av. Staplarna visar guld, silver, koppar, jordbruk och turism. Han trycker fram nästa slide över tillgångarna i Colombia. Kaffe, räkor, bananer. Signalen är tydlig. Allt är naturens resurser.

– Ekologi är vetenskap. Vi behöver alltså en ekonomi som bygger på vetenskap. Det är pinsamt att se det traditionella ekonomisystemet – det hade krossats på alla naturvetenskapliga institutioner i hela världen. Riktig ekonomi måste utgå från jordens resurser.

Han är skoningslös i sin sågning av dagens ekonomer. Som avslutning på sin presentation visar han en tecknad bild av ett barn i en säng och med en vuxen på stolen bredvid. En stor pratbubbla tar upp halva bilden: ”Snälla, läs sagor om ekonomi för mig…”står det. På frågan vad han anser om att det pratas allt mer om hållbar tillväxt och en grön ekonomi skrattar han, lägger huvudet på sned och fnyser:

– Men kom igen, det är en riktig oxymoron.

Läs hela intervjun i senaste numret av Miljö & Utveckling, nr 6 2012.