EU:s krav på obligatorisk hållbarhetsredovisning Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD, närmar sig med stormsteg. Vid årsskiftet börjar kraven gälla för omkring 50 000 europeiska bolag. Därefter kommer direktivet utökas succesivt med strängare krav och fler bolag som omfattas.
CDP-toppen: 5 spaningar inför CSRD:s intåg
Hållbarhetsredovisning
Vad kommer CSRD att betyda globalt och vad ska företag tänka på när redovisningsinitiativet CDP nu anpassar sina metoder efter EU-kraven? I en stor intervju med Miljö & Utveckling ger Maxfield Weiss, vd på CDP Europa, sina spaningar inför CSRD:s intåg i affärsvärlden.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
I början av november meddelade det globala miljöredovisningsinitiativet CDP att man nu integrerar de rapporteringsstandarder, ESRS, som beskriver på vilket sätt företag ska rapportera enligt CSRD i sin plattform.
Så ska CDP integrera ESRS
Maxfield Weiss, vd på CDP Europa, säger till Miljö & Utveckling att målet med samarbetet är att rusta företag inför de kommande kraven.
– Vår roll är att stötta företag i den här omställningen. Konkret handlar det om att vi kommer att översätta ESRS och så långt som det är möjligt integrera det till konkreta frågor i våra frågeformulär. Vi kommer också att bistå med expertis för att maximera företagens möjligheter att leva upp till kraven. Den goda nyheten är att de företag som idag rapporterar enligt oss redan är bra rustade inför CSRD, säger han till Miljö & Utveckling.
Att rapportera enligt CDP är frivilligt och går konkret ut på att företagen fyller i ett omfattande frågeformulär om sitt hållbarhetsarbete. Därefter bedöms företagens hållbarhetsprestationer utifrån A till F, vilket gör det möjligt att jämföra företagen mellan varandra. De tre områden som det går att rapportera enligt är klimatförändringar, skog och vatten.
Globalt redovisar mer än 23 000 bolag världen över enligt CDP, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med 2022. I Sverige är det 302 företag, vilket är en ökning med 23 procent jämfört med 2022.
– Anledningen till att vi ser en ökning är för att både kapitalmarknaden och företagens kunder i allt högre utsträckning efterfrågar hållbarhetsdata från företagen. Men det är fortfarande svårt att jämföra företagen mellan varandra, och det är där CSRD kommer in, säger han.
Hur kommer CSRD att slå globalt?
– Eftersom ESRS gäller företagens hela värdekedja kommer det därmed att få en global påverkan, då de måste rapportera hållbarhetsdata ända ut i leverantörsleden. Småningom kommer även företag, som har marknader eller säljer produkter till EU, att omfattas av kraven. Att vi nu, så långt som möjligt, integrerar ESRS i våra frågeformulär innebär en ytterligare global påverkan, då det gäller för företag i hela världen, inte bara inom Europa, säger Maxfield Weiss.
Är CSRD tillräckligt ambitiöst, eller går det för långt?
– Jag skulle säga att ESRS representerar det mest omfattande hållbarhetsrapporteringskraven i världen. Det kräver att företag rapporterar allt från klimatförändringar, vatten, biodiversitet, föroreningar och sociala aspekter som mänskliga rättigheter. Dubbelväsentligheten är också relevant, då det kräver att företag analyserar sina egna risker, men också vilka risker man som företag har på människor och miljö. Men är det perfekt? Nej, det skulle jag inte säga. Men det är de mest omfattande kraven för att driva på omställningen, säger han.
Vilka trender ser du inom hållbarhetsområdet generellt?
– Den första är harmonisering. Det kommer många hållbarhetsstandarder, och det är bra. Nu är det viktiga att de här standarderna harmoniseras och integreras, för att det ska bli möjligt att jämföra företag och för att de ska kunna operera på lika villkor på en global marknad.
Den andra trenden som Maxfield Weiss lyfter är Scope 3, det vill säga utsläppen som sker utanför företagens egna verksamheter. Han poängterar att majoriteten av de flesta företagens utsläpp sker i Scope 3, vilket han menar på vikten att arbeta för att minska utsläppen där.
Den tredje trenden som han lyfter är ett område som han hoppas ska få ännu mer uppmärksamhet.
– Det handlar om natur. Natur, natur, natur. 72 procent, över 4 miljoner europeiska bolag, är beroende av naturen. Utmaningen är nu att se till så att åtgärder för klimatet och naturen går hamd i hand. Vi ser en enorm utveckling kring vetenskapsbaserade mål för klimatet, men många saknar mål för vatten och avskogning. Ungefär ett av tio företag har mål som omfattar alla områden, säger han.
Skulle du säga att företag är tillräckligt proaktiva?
– Nej, vi måste se mycket mer action. EU-kommissionen säger att vi behöver trippla takten för att klara av målen i Fit for 55-paketet. Fler och fler företag sätter mål, men vi måste ha fler företag som genomför konkreta åtgärder. I det arbetet är ambitiösa omställningsplaner det viktigaste, säger Maxfield Weiss.
Samtidigt säger han att det idag saknas ambitiösa omställningsplaner.
– Tyvärr är det få som har det. 50 procent som rapporterar enligt CDP säger att de har en omställningsplan som lever upp till Parisavtalets 1,5-gradersmål. Men när vi granskar deras planer, ser vi att endast 5 procent faktiskt har det. Därför är det så viktigt med ESRS, för att säkerställa att vi har jämförbara data. Mitt råd till företag som inte redan har gjort det, är att starta igång nu. Annars riskerar man att halka efter och förlora i konkurrenskraft, avslutar Maxfield Weiss.