Byggandets klimatpåverkan underskattat problem

– Vi i bygg- och fastighetsbranschen har stirrat oss blinda på byggnadens energianvändning. Nu måste vi ställa oss frågan om det är okej att vi använder så mycket ändliga resurser, säger hon.

Studerade byggmaterial under byggskedet

I studien fick 36 leverantörer själva mata in hur mycket material de levererade till bygget av Hubben, som stod klar i november förra året. Dessutom fick de ange om materialet var återbrukat, återvunnet eller miljöcertifierat.

Byggnaden i fråga är märkt med en absolut toppklassning för sina miljöprestanda: Leed Platinum. Leed är ett amerikanskt miljöcertifieringssystem för byggnader och platinum är den högsta nivån som kan uppnås.

– Vi har byggt för att uppnå Leed Platinum, som bland annat premierar återvunnet material och FSC-märkt trä. Ändå är det sådär det ser ut, säger Anna Denell, och syftar på mängden jungfrulig råvara som krävdes för att uppföra Hubben.

– Två procent förnybart material är inte rimligt. Den andelen måste öka, säger hon.

För stort fokus på driftfasen

Innan Vasakronan påbörjade arbetet med Hubben-studien letade Anna Denell utan framgång efter data från andra byggbolag i deras hållbarhetsredovisningar. Hon menar att branschen generellt varit alltför fixerad vid energianvändningen i färdiga byggnader, och glömt bort byggskedet och materialanvändningen.

– Vi byggherrar är nog generellt för passiva beställare. Väldigt många förstår inte att det här är en viktig miljöfråga. Man nöjer sig med en miljöcertifiering, men inget av de system som finns fokuserar tillräckligt på materialfrågan, säger hon.

Läs mer: Riksbyggen byggde eget hållbarhetsverktyg

Det finns dock äldre studier som visar att klimatpåverkan från material och byggskede är stora. I en studie från 2014 beskrivs klimatpåverkan av ett flerbostadshus i Stockholm. Författarna konstaterar att påverkan från byggskedet är mycket större än vad man tidigare trott, uppåt 80 procent av husets totala klimatpåverkan under en analysperiod på 50 år, beroende på till exempel val av energi för uppvärmning. Enligt studien orsakade varje nybyggd kvadratmeter utsläpp på 350 kg koldioxidekvivalenter, varav betongen i det studerade projektet stod för över 80 procent.

En av författarna är Johnny Kellner, som jobbat bland annat hos Veidekke och JM med produktions- och hållbarhetsfrågor. Han menar att byggindustrin har fått upp ögonen för problemet, även om inte så mycket har hänt i praktiken.

– Det är en lång startsträcka, och alla bolag har inte resurser att hantera frågan, säger han. Betongindustrin har skärpt sig betydligt, och har tagit fram betong med 30 procent mindre klimatpåverkan genom bland annat inblandning av masugnsslagg. Men då riskerar å andra sidan torktiderna att öka, och det kostar pengar på grund av förlängd produktionstid, säger han.

Lika mycket som alla personbilar i Sverige

Enligt en av de studier han medverkat i är de samlade utsläppen från bygg- och anläggningsindustrin ungefär lika stora som för hela den svenska personbilsflottan per år.

Anna Denell har sin uppfattning klar:

– Koldioxidpåverkan måste ner drastiskt. Ingen i branschen berättar om den sanna klimatpåverkan av en byggnad, och vi har heller ingen anledning att slå oss för bröstet ännu. Den här rapporten visar bara hur dåliga vi är, och att vi måste driva den här frågan, säger hon.

Läs mer: Kortrapport: Minskad klimatpåverkan från flerbostadshus, rapport från Sveriges Byggindustrier