Byborna från Kivik vill få fler att satsa på marina kolonilotter

Livsmedel De två vännerna Jan Nilsson och Anders Andersson från Kivik var bland de första i landet att starta en marin kolonilott på ostkusten. Över ett år senare har de fått med sig ett 20-tal andra entusiaster från bygden – och ska snart dra upp sin första ätbara skörd. Målet är att få fler att satsa på växtbaserad mat från havet.

Byborna från Kivik vill få fler att satsa på marina kolonilotter
Kiviksborna vill satsar på Marina kolonilotter. Foto: Privat.

Förra sommaren blev det ett mindre mediauppbåd kring kustråden Jan Nilsson och Anders Anderssons marina kolonilott i Kivik på Österlen.

Med stöd från Marint centrum vid Simrishamn påbörjade de våren 2021 ett försöksprojekt med en marin kolonilott. Kort därefter kom journalister från några av Sveriges största nyhetsmedier till Kivik för att beskåda undervattensodlingen.

Men hur har det gått? När Miljö & Utveckling når Jan Nilsson över telefon har han mycket nytt att berätta.

– Det har hänt jättemycket! Förra året var det mest jag och Anders som prövade oss fram. Det är först nu som vi har börjat dra i gång på riktigt.

Marina kolonilotter i Kivik. Foto: Privat.

Forskare vid Marint centrum har utbildat byborna

Han berättar att de under våren har haft en utbildning som Josefine Larsson, forsknings – och innovationskoordinator på Marint Centrum i Simrishamn, har hållit. Omkring 25 intresserade från bygden deltog.

– Det är jättebra att få lära sig från någon som verkligen kan de här frågorna. Vi lärde oss om hur man ska tänka kring salthalter och föroreningar, men också vilken nytta tång och musslor gör för vattenmiljön. Olika vatten har olika förutsättningar och utmaningar, säger Jan Nilsson.

Utöver kursdeltagarna har även kommunens elever blivit involverade i de marina kolonilotterna. Dels genom ett samarbete med Simrishamns kommuns Naturskola, dels genom undervisningstillfällen med Josefine Larsson.

Har byggt ett tiotal odlingsbäddar

Efter teorin kom utbildningens praktiska del med att bygga odlingsbäddarna, som nu är uppe i ungefär ett tiotatal. I odlingsbäddarna växer nu bland annat blåstång och rörhinna, som är en slags tryffelsmakande tång.

– Vi har fokuserat mest på rörhinnan eftersom den är vanlig här på ostkusten. Den har legat och växt under sommaren och det är snart dags att plocka upp den, säger Jan Nilsson.

Här bygger Kiviksborna kolonilotternas odlingsbäddar. Foto: Privat.

Så det kan bli den första skörden från er kolonilott som ni kan äta?

– Ja, så blir det. Sedan har vi ihop med Marint centrum tagit prover för blåstången, som nu analyseras. Det är viktigt att se till att den är fri från föroreningar, säger Jan Nilsson och berättar om att de under hösten kommer få besök av professionella kockar som ska hålla en utbildning i att tillaga ”blå mat”.

Förhoppningen är då att kunna använda sin alldeles egna marina skörd i matlagningen.

– Det kanske inte kommer bli en hel maträtt, mer som en extra krydda, säger Jan Nilsson.

Global trend – men svårt att ansöka om tillstånd i Sverige

Den marina kolonilotten i Kivik är inte den enda i Sverige. 2020 startade Tjärnö marina laboratorium i Strömstad Sveriges första försök med marina kolonilotter. Jan Nilsson har även hört talas om fler projekt som pågår i olika delar av landet. Trenden är global och kan vara en del av svaret på en hållbar framtida mat.

Ett land som ligger långt fram i utvecklingen är Danmark där det finns tusentals odlare organiserade i olika koloniföreningar. Sverige ligger däremot efter i utvecklingen. Jan Nilsson tror att det handlar om den krångliga byråkratin med att få tillstånd.

– Det är krångligt, är dyrt och tar lång tid. Jag vet att Länsstyrelsen här i Skåne läser på för fullt om marina kolonilotter inför att det skulle komma in fler ansökningar, säger han.

Men ni har lyckats få tillstånd?

– Ja, det vi har är inget svartbygge. Men det är viktigt att det blir enklare att ansöka om tillstånd. Till nästa år har vi planer att flytta kolonilotterna då det kanske finns gamla föroreningar i vattnet där vi håller till. Då kan vi behöva gå igenom allt det där igen.

Hur tänker ni ännu längre in i framtiden?

– Om det går bra hade det varit roligt att sälja vidare det vi odlar. Samtidigt är det inte vårt huvudsakliga syfte, utan det är snarare att sprida kunskap och bana vägen för företag och andra byar längs Hanöbukten, som kanske vill satsa på marina kolonilotter i större skala. Det är viktigt att vi börjar äta mer hållbar mat och där kan marina kolonilotter vara en pusselbit, säger Jan Nilsson.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.