Budgetpropositionens A-Ö för klimat och transporter

Ambitionen är att ”Klimatpolitiken ska vara ambitiös och effektiv, samt ta hänsyn till människors och företags möjligheter att leva och verka i hela landet.” Regeringen bedömer ”att etappmålet om att utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010 inte kan nås med beslutade styrmedel.” Men jämfört med förra årets klimatredovisning, beräknas utsläppen öka med 4,8–8,7 miljoner ton till 2030, huvudsakligen på grund av sänkt reduktionsplikt och sänkt skatt på fossila drivmedel.

Anslaget för utgiftsområde 20 ”Miljöpolitik” är för år 2024 18 066 miljoner kronor, ner från 19 330 miljoner 2022 och prognosen på 18 418 milj kr för i år. För åren 2025 och 2026 är de planerade nedskärningarna ungefär 25 procent, till 14 069 miljoner kronor respektive 14 926 miljoner kronor.

• Arbetet framgent: Budgetpropositionen behandlas och antas av riksdagen under senhösten, troligen går den igenom enligt regeringens förslag då det har egen majoritet. Det kompletteras med regleringsbrev till det statliga myndigheterna, ägardirektiv till de statliga bolagen samt specifika propositioner från regeringen, bl.a. avseende reduktionsplikten och drivmedelsbeskattningen, samt skrivelsen om klimatpolitisk handlingsplan.
• Arbetsmaskiner, bussar och lastbilar: Regeringen satsar 992 miljoner kronor 2024 på det befintliga marknadsintroduktionsstödet till eldrivna och andra typer av miljövänliga tunga fordon och arbetsmaskiner, vilket år 2025 höjs till 1 493 miljoner kronor och år 2026 till 2023 miljoner kronor. Exakt vilka fordon som omfattas är inte klart; regeringen ska ”se över de stödberättigade fordonstyperna”. Anslaget ryms inom Klimatpremier.
• Bensin och diesel: För bensin (miljöklass 1) sänks energiskatten 2024 med 1 krona och 31 öre per liter jämfört nuvarande indexomräkning, sammantaget blir skatten 60 öre lägre per liter. Skatten på diesel sänks med 34 öre per liter, till EU:s minimiskattenivå 2024. Skattesänkningen kostar statskassan 5.64 miljarder kronor år 2024, 7.77 miljarder 2025 och 8.05 miljarder 2026.
• Skatten på alkylatbensin höjs med 10 öre per liter 2024 utöver den nivå som följer av indexeringen. För 2025 räknas skatten upp med KPI plus två procentenheter, för bensin dock med ett avdrag på 60 öre per liter. Regeringen anger att ”Nivån på drivmedelsskatterna ska fortsatt beakta världsmarknadspriset samt effekterna av den kommande neddragningen av reduktionsplikten. Nivån kan därför komma att justeras upp om prisläget motiverar det.”
• Bilar: Klimatbonusen avskaffades hösten 2023, men den som köpte en klimatbonusberättigad bil innan dess är fortsatt berättigad till bonus sex månader efter att bilen för första gången har ställts på i vägtrafikregistret (50 000 kr för elbilar, 10 000 kr för gasbilar). För detta anslås 1.3 miljarder kronor 2024, därefter inget. Någon form av stimulans kan dock komma framgent; ”Regeringen avser även att genomföra en bred översyn av skattevillkoren för lågutsläppsbilar”.
• Bio-CCS: Anslaget minskas åren 2024-25 med 10 miljoner kronor per år, till 15 miljoner kr, eftersom kostnaderna inte beräknas uppgå till vad som tidigare beräknats. Anslaget beräknas öka med 1 309 miljoner kronor fr.o.m. 2026 för att beräknade medel ska vara i linje med föreslaget beställningsbemyndigandet för att genomföra ”omvända auktioner” i Energimyndighetens regi med ett beställningsbemyndigande på totalt 36 mdr kr för 2026-2046.
• Biogas: 2022 infördes ett särskilt produktionsstöd till biogas från gödsel på 450 miljoner kronor, vilket ökade till 650 miljoner kronor 2023 och nu förstärks till totalt 933 milj kr 2024 och 900 milj kr/år 2025-2026. De extra 33 milj kr 2024 är för att möjliggöra ett stöd till produktion av biogas från gödsel under det sista kvartalet 2023. Regeringen anger att ”Effekten på inhemsk användning är knappt additionell inom transportsektorn jämfört med t.ex. klimatpremien och den tioåriga skattebefrielsen för biogas.”
• Biodrivmedel: Skattebefrielsen för biodrivmedel utanför reduktionsplikten består enligt regeringen, fram till och med år 2026 som är slutåret för propositionens prognoser.
• Drivmedel: Se Bensin och diesel respektive Biodrivmedel
• Elbil: Se Bilar
• Energiplanering: för att stärka och samordna lokal, regional och nationell energiplanering, för att bana väg för elektrifieringen, konkurrenskraften och den gröna omställningen, avsätts 250 miljoner kronor 2024 och 290 miljoner kronor per år från år 2025.
• Flyg: Flygskatten finns kvar oförändrad, med intäkter på 1.83 miljarder kronor år 2024. Icke statliga flygplatser får en pott på 141,5 milj kr/år 2024-2026.
• Fordon: Se respektive fordonsslag.
• Gasbilar: Den särskilda klimatpremien för besiktning av gasbilar avskaffas.
• Internationella klimatinvesteringar: Anslaget för internationella klimatinvesteringar utökas 2024 till 263 milj kr, lika mycket 2025, upp från 113 milj kr som beräknas gå åt i år. Det får användas för att förvärva utrymme av utsläpp och upptag från andra medlemsstater, för att utveckla och stödja internationellt klimatsamarbete enligt Parisavtalets enligt artikel 6. Regeringen bemyndigas att överföra utsläppsutrymme från EU:s utsläppshandelssystem till ESR genom att annullera utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym.
• Industriklivet: Får totalt 1 457 miljoner kronor i budgeten för 2024, en förstärkning med 100 miljoner jämfört med föregående år. 2025 återgår budgeten till 1 357 milj kr, 2026 drygt halveras det till 665 milj kr. Regeringen nämner specifikt att ”i den tunga industrin, särskilt stålindustrin, kan utsläppen minska i stor utsträckning genom elektrifiering och vätgas.” Anslaget får användas för forskning, förstudier och investeringar, som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, liksom till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar, exklusive driftstöd för bio-CCS.
• Jordbruk: Nedsättningen av skatt på fossil jordbruksdiesel förlängs år 2024, till en kostnad av 870 milj kr 2024.
• Järnväg: Huvuddelen av järnvägsfrågorna hanteras i den nationella planen, som regeringen nu arbetar fram för åren 2026-2037; ”Utgångspunkten för uppdraget är att den statliga transportinfrastrukturen i hela landet ska utvecklas och förvaltas så att det övergripande transportpolitiska målet och de jämbördiga funktions- och hänsynsmålen med därtill hörande etappmål nås. Under nästa år avser regeringen att lämna en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar för planperioden. Parallellt avser regeringen att fortsätta det strategiska arbetet med att utveckla förutsättningarna för godstransporterna.”
  För järnvägsinvesteringar budgeteras knappt 16 miljarder kronor för år 2024, 18.5 mdr kr år 2025 och 23.7 mdr kr år 2026; de höjda investeringar i vägar och järnvägar med totalt 7,9 miljarder kronor beror främst på en högre produktionstakt i befintliga kontrakt. Trafikverket ska stärka sin beställarkompetens och förmåga att planera och genomföra järnvägsunderhåll i syfte att öka robustheten, tillförlitligheten och punktligheten i järnvägstrafiken.
  Internationell tågtrafik får fortsatt 95 miljoner kronor per år 2024-2025, för upphandlad trafik till bl.a. Hamburg. 2026 sänks det till 65 miljoner.
• Klimatanpassning: Anslaget är på 140 milj kr 2023, 90 milj kr åren 2024 och 2025, utöver ett särskilt anslag för skred- och rasrisk vid Göta Älv. Ingen preciserad inriktning anges.
• Klimatinvesteringar: Anslaget för Klimatinvesteringar höjs 2024 till 4.95 mdr kr, mot prognosen för år 2023 på 3.17 mdr år. År 2025-26 sänks det till 2 995 miljoner kronor per år. Anslaget ska gå till ”klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon, dvs huvudsakligen Klimatklivet.
• Klimatklivet: Får ett höjt anslag på 800 miljoner kronor år 2024, 2 miljarder kronor 2025 och 2,5 miljarder kronor 2026. Samtidigt förlängs Klimatklivet till år 2028.
• Klimatpremier: Anslaget ska främja marknadsintroduktion av fordon med låga utsläpp av växthusgaser samt utfasning av fordon med höga utsläpp av växthusgaser, samt för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart och järnväg och intermodala transportlösningar. 2023 spenderas cirka 671 milj kr, 2024 anslås 2 122 miljoner kr, året därpå 2 313 miljoner kr och sedan 2 703 miljiner kronor. Detta anslag finansierar premien för arbetsmaskiner, bussar och lastbilar, samt skrotningspremien (se dessa).
• Kollektivtrafik: Det miljardstöd som fanns i budgeten för år 2022 upprepas inte.
• Laddinfrastruktur: Anslaget på 1,09 miljarder kronor år 2023 sänks år 2024 till 995 miljoner kr, men höjs åren 2025-26 till 950 miljoner kronor respektive 625 miljoner kronor, totalt 2.5 miljarder för 2024-2026. För att underlätta fleråriga projekt bemyndigas regeringen att ingå ekonomiska åtaganden på totalt två miljarder kronor åren 2025–2027. Energimyndigheten får åtta miljoner för att stärka den nationella samordningen av utbyggnaden.
• Lätta lastbilar: För ett tillfälligt marknadsintroduktionsstöd till lätta eldrivna lastbilar införs ett anslag på 450 miljoner kronor 2024, 550 miljoner kronor 2025 och 660 miljoner kronor 2026, inom ramen för Klimatpremier.
• Reduktionsplikt: Regeringens inriktning är att reduktionsplikten sänks till 6% 2024–2026, för både bensin och diesel. Regeringen återkommer till riksdagen om reduktionsnivåer för 2027–2030; ”Även andra samhällsekonomiskt effektiva styrmedel bör övervägas. De styrmedel som beslutas för 2027 och framåt bör tillsammans med klimatpolitiken i övrigt säkerställa att Sveriges åtaganden i EU nås och bidra till att nå de nationella etappmålen till miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt. I denna klimatredovisning har regeringen utgått från ett utsläppsutrymme som sträcker sig mellan motsvarande reduktionspliktsnivåer på 6 procent och nivåer som klarar Sveriges EU-åtagande inom ESR.” Konjunkturinstitutet får 5 miljoner kronor för att analysera drivmedelspriser.
• Sjöfart: 1.5 mdr kr ges i sjöfartsstöd år 2024, 50 miljoner kronor mer än 2023. Kommande år höjs det med 50 miljoner kronor per år. Sjöfartsinvesteringar ökas kraftigt, från 1 066 miljoner kr 2023 till 1 937 miljoner kr 2024 och 2 458 miljoner kr 2025. Regeringen anger att ” inom sjöfartsområdet, är bedömningen att underskotten fortsätter att öka under 2023, varför fortsatta avgiftshöjningar är nödvändiga för att uppnå balans till 2028.”
• Skrotningspremie: Regeringen föreslår ett anslag på 250 miljoner kronor per år 2024-2025 för en premie för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och köper eller leasar en elbil, mer preciserat är det ännu inte.
• Stadsmiljöavtalen: Regeringen vill fasa ut stadsmiljöavtalen, inga nya ansökningar beviljas från nu. Anslaget nästan halverades 2023 till 775 miljoner kronor, sänks med ytterligare 50 milj kr 2024, 350 milj 2025, och 600 milj 2026 för att vara helt borta år 2027. ”Investeringar i gång- och cykeltrafik förväntas minska och bidra med viss överflyttning” anger regeringen.
• Tillstånd: Regeringen föreslår en satsning på 123 miljoner kronor per år mellan 2024 och 2026 för att förstärka myndigheternas förutsättningar att snabba på tillstånds- och tillsynsprocesserna för miljöprövningar, främst till länsstyrelserna (100 miljoner kronor) men också Sveriges Domstolar (10 miljoner kronor) och Naturvårdsverket (13 miljoner kronor).
• Trängselskatter: Oförändrade avgifter, vilket ger ett anslag på 1 521 285 000 kronor för Stockholm 2024, 1 923 761 000 kronor respektive 1 921 024 000 kronor för 2025 och 2026. För Göteborg är anslaget 2024 760 milj kr, 2025 945 milj kr och 2026 951 milj kr. I princip dessa summor avsätts för investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.
• Tåg: Se järnväg.
• Utbildning: Kompetenslyft för klimatet avvecklas, med ett tidigare anslag på 45 miljoner kronor.
• Vägunderhåll: Vägunderhållet utökas med 300 miljoner kronor per år 2024 och 2025, vilket Trafikverket disponerar och prioriterar. En särskild satsning på 100 miljoner kronor för 2024 görs på förstärkt vägunderhåll av enskilda vägar.
• Övergripande analys: Budgetpropositionens förslag ökar kraftigt de klimatpåverkande utsläppen och försvårar möjligheterna att nå de beslutade klimatmål, konstaterar regeringen själv. Det är förstås djupt olyckligt, särskilt som det sker i en tid då klimatlarmen duggar tätt och såväl näringsliv som kommuner efterfrågar ledarskap i omställningen. Särskilt den sänkta skatten på fossila drivmedel och den kraftigt sänkta reduktionsplikten är allvarliga, men åtminstone är de i nuläget kortvariga – regeringen anger tydligt att reduktionsplikten därefter ska utformas för att nå klimatmålen och att drivmedelsbeskattningen kan komma att åter höjas redan i närtid.
  Det är glädjande att det trots allt numera finns bred samsyn kring en rad styrmedel, som Klimatklivet och Industriklivet som båda förstärks, liksom satsningen på laddinfrastruktur. Tidigare mycket kontroversiella styrmedel som trängselskatt och flygskatt är nu självklara att behålla, dock – tyvärr – inte att utveckla.
  Slutligen är det glädjande att regeringen inte – såsom det ibland påståtts – aviserar att 2030-målet eller något annat klimatmål stryks eller tonas ner; regeringsförklaringen slår tvärtom målen ska nås. Nu återstår att få en politik på plats som gör måluppfyllelsen trolig.

Mattias Goldmann

Hela budgetpropositionen

De mest centrala utgiftsområdena är:
Regeringens proposition 2023/24:1
Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur
Utgiftsområde 21 Energi
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Utgiftsområde 25 Näringsliv