Underlaget för klimatpolitiken som levereras av svenska myndigheter har avgörande brister. Det framgår av Riksrevisionens granskning av ett antal myndigheters framtidsscenarier. En av de största bristerna är att underlaget är spretigt, så att myndigheterna kan komma till olika slutsatser vad gäller utvecklingen för trafik, elmarknad och annat som påverkar utsläppen. Konsekvenserna kan bli stora: ”Icke överensstämmande underlag riskerar att leda till felaktiga åtgärder…”står att läsa i rapporten Att planera för framtiden – statens arbete med scenarier inom miljö-, energi-, transport- och bostadspolitiken. Där står också att skillnaden ”riskerar att försvåra för beslutsfattare” och att det kan ha stor betydelse för att bedöma vilka investeringar som ska göras. Det blir också svårare att bedöma om klimatmålen kan nås.
Brist i beslutsunderlag försvårar klimatpolitiken
Politik Riksrevisionen har hittat brister i underlaget för politiska beslut om klimatåtgärder. En slutsats är att det kan leda till fel prioriteringar, som att vägar kan få företräde framför försök att minska utsläpp från transporter.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Riksrevisionen har granskat Trafikverket
Ett område med bristande underlag är trafikområdet, där Trafikverket och Energimyndigheten utgår från olika beräkningar av framtida transporter. ”Om transportscenarier visar stor ökning, samtidigt som utsläppsscenarier visar en svag ökning av trafikarbetet finns det en risk att infrastrukturinvesteringar prioriteras framför utsläppsminskande åtgärder.” Kort sagt: mer vägar och risk för mer utsläpp än om underlaget vore mindre svajigt.
Cecilia Kellberg är revisionsdirektör hos Riksrevisionen och har arbetat med rapporten. Hon konstaterar:
– Beslut om infrastrukturinvesteringar och nationella klimatåtgärder inom transportområdet kan komma att baseras på motstridiga framtidsbilder och prioriteringar kan göras på felaktig grund.
Skapar osäkerhet kring klimatmålen
Det betyder också att underlaget för att bedöma om Sverige uppnår sina klimatmål vad gäller trafiken är osäkert.
– Vi visar att Energimyndighetens skattningar av den framtida trafiktillväxten för persontransporter framemot 2040-2050 ligger 20 procentenheter lägre än Trafikverkets skattningar, säger Cecilia Kellberg.
Ett annat problemområde är skillnaden i utgångsläge för Svenska kraftnät och Trafikverket. Kraftnätet används ju i ökande utsträckning för att leverera el till transporter. ”Detta innebär att eventuella avvägningar mellan investeringar i transportinfrastruktur och energiinfrastruktur inte kan göras på överensstämmande grunder” står det att läsa i Riksrevisionens rapport.
Omöjligt att granska vissa underlag
Rapporten nämner också att underlaget till myndigheternas framtidsscenarier ska gå att granska och kvaliteten säkras. Här finns brister hos Svenska kraftnät vars elmarknadsscenarier inte går att granska, enligt rapporten. De modellverktyg som används ägs av konsulter och är inte tillgängliga för andra. Riksrevisionen konstaterar: ”Underlag till beslut som har stora samhälleliga konsekvenser måste kunna ifrågasättas och granskas”.
Rekommendationerna till regeringen blir att tydliggöra ansvarsområden för framtidsscenarier, vilka antaganden som ska användas, hur politiska mål ska beaktas, och hur transparens och kvalitet ska säkerställas. Regeringen har fyra månader på sig att leverera sin replik på granskningen till riksdagen. Regeringen har avböjt att kommentera.
Läs mer: Metoden som minskar transporternas klimatpåverkan