Brexit skapar osäkerhet på klimatområdet

Ända sedan midsommar har nyhetsflödet dominerats av Storbritanniens planerade utträde ur Europeiska unionen och dess konsekvenser på en rad olika områden. Det har handlat om alltifrån ekonomi och politik till kultur och om en eventuell dominoeffekt då fler skulle vilja gå samma väg. EU:s förmåga att driva en tuff klimatpolitik är förstås också ett av de områden som påverkas.

Storbritannien tillhör den skara av länder som ofta driver en mer ambitiös linje, inte sällan tillsammans med Sverige. Den gruppen av länder försvagas nu till förmån för de länder som vill ha låga mål och en svag miljölagstiftning. Det kan inom närtid exempelvis få betydelse för EU:s genomförande av Parisavtalet och de pågående justeringarna av EU:s utsläppshandelssystem. Den nuvarande kommissionens flaggskepp, Energiunionen, med mål att göra EU:s ålderstigna, splittrade och exportberoende energisystem integrerat och hållbart, påverkas säkerligen också. Energiunionen har för britterna varit en möjlig väg att få avsättning för förnybar energi från de satsningar på havsbaserad vindkraft och tidkraft, som just nu pågår i landet. Hur det blir med energisamarbetet efter ett eventuellt Brexit är oklart. Enligt brittiska analytiker kan den osäkerhet och instabilitet som nu råder också skada investerares förtroende för den brittiska marknaden, vilket åtminstone kommer att leda till förseningar och kostnadsinflationer när det gäller projektinvesteringar i förnybar energi.

Inom Storbritanniens energisystem finns för närvarande också planer på att göra investeringar för att ersätta stora fossila energianläggningar med förnybara energiparker. Enligt The Guardian riskerar investeringar på cirka 230 miljarder kronor nu att frysa inne. Därtill måste Storbritannien troligen avbryta några av de klimat- och energiprojekt som EU delfinansierar. Här handlar det om miljardbelopp som försvinner från de brittiska öarna.