Branschen splittrad kring Arlas klimatbeslut

”Flera företag har tystats”

En av de som ser med oro på utvecklingen är Henrik Juhlin som är vd på Zero Mission, det företag som Arla samarbetat med kring klimatkompensationer.

– Risken är nu stor att fler företag som klimatkompenserar inte vågar kommunicera sitt klimatarbete. Redan tidigare har vi sett hur många företag tystats med kritik och stämningar och nu väljer många att avstå från att kommunicera de klimatåtgärder som görs. Vi tycker att det är en farlig utveckling.

Henrik Juhlin menar att företagens möjligheter att kommunicera sina klimatåtgärder är avgörande, bland annat för att konsumenter ska kunna göra klimatsmarta val.

– Om företagen inte kommunicerar att de till exempel klimatkompenserar en produkt så ges ju inte en klimatmedveten konsument möjlighet att välja den produkten. Vi tycker att företag ska kommunicera sitt klimatarbete så att vi som konsumenter kan göra medvetna val. Sen om företagen kommunicerar att de klimatkompenserar produkten, att den är nettonoll eller klimatneutral, tycker vi är mindre viktigt. Det viktiga är att konsumenten ser att företaget anstränger sig.

”Onödigt negativ klang”

Domen mot Arla handlar just om sättet Arla kommunicerar sin klimatkompensation, mer specifikt att företaget skriver på mejeriförpackningarna att klimatutsläppen från produktionen av produkten är nettonoll. Henrik Juhlin säger att han har förståelse för att företag väljer att använda ord som nettonoll, klimatneutral eller klimatpositiv i stället för att göra tydligt att det handlar om klimatkompensation, till exempel genom att på produkten berätta att den är klimatkompenserad.

– Begreppet klimatkompensation har tyvärr fått en onödigt negativ klang och därför är det förståeligt att företag söker alternativa kommunikationsvägar.

Att klimatkompensation fortfarande möter misstankar och kritik är enligt Henrik Juhlin mycket olyckligt

– Vi håller så klart inte alls med om att klimatkompensation är något negativt. Tvärt om menar vi att alla företag måste ta sitt ansvar att binda koldioxid. Det är också en syn som delas av IPCC och ett stort antal aktörer inom klimatområdet. Sen måste företagen samtidigt också minska utsläppen för att till slut nå noll. Det är också ett krav vi har på alla våra kunder som vi sluter avtal med.

Delar inte kollegans oro

Christian Patay, vd på klimatkonsulten Atmoz, som tidigare gick under namnet Tricorona Climate Partner, tror inte att branschen påverkas nämnvärt av domen mot Arla eller Arlas beslut att sluta klimatkompensera.

– Arla har fattat ett dåligt beslut. De säger att de inte kan genomföra hållbarhetsåtgärder om de inte kan se åtgärderna som lönsamma, vilket de menar att de inte blir om de inte får kommunicera detta. Det finns så klart en poäng här då initiativ skall vara lönsamma. Samtidigt är det inga som helst problem att kommunicera klimatinitiativ – så länge man gör det på rätt sätt. En sak som jag dock tror kommer förändras är att företag kommer bli mer noggranna med hur man kommunicerar och hur man klimatkompenserar, säger han.

Enligt Christian Patay handlar problemet främst om bristande kommunikation från Arlas sida.

– Jag vet inget annat företag som kommunicerar sitt klimatarbete på det sätt som Arla gör, där man uttrycker sig i termer av ” nettonoll klimatpåverkan”. Det finns dessutom tydliga internationella standarder, bland annat ISO 14021 och PAS 2060, som definierar vad klimatneutral är och hur det får kommuniceras. Dessa definitioner använder inte Arla, i stället väljer de egna definitioner vilket är problematiskt.

Christian Patay är också kritisk till Arlas finansieringsmodell och de klimatkompensationsprojekt som företaget väljer.

– Också här väljer Arla att avvika från gängse standarder som definierar vilka projekt man får och vilka projekt man inte får använda om man vill hävda klimatneutralitet enligt PAS 2060. Arla har helt enkelt inte följt de standarder som finns.

Otillåtna ”framtidskrediter”

Marknaden för klimatkompensation är fylld av tekniska termer och begrepp, men kortfattat handlar problemet enligt Christian Patay om att Arla använder så kallade ex ante-krediter eller ”framtidskrediter”. Dessa krediter gör att Arla kan hävda att man genomfört klimatnytta idag, trots att själva resultatet ännu inte förverkligats. I stället kan ex ante-krediter ses som ett löfte om till exempel trädplantering i framtiden, om exempelvis tio år.

– Gällande standard, PAS2060, är mycket tydlig med att man inte får använda ex ante-krediter. Om ett företag ska hävda klimatneutralitet i dag så vill konsumenten veta att de projekt som finansierats i dag har gjort den hävdade klimatnyttan, inte om tio år.  Just därför är standarderna så hårda kring det här.

Christian Patay och Henrik Juhlin har vitt skilda åsikter om hur efterfrågan på klimatkompensation utvecklas i Sverige.

– Intresset för klimatkompensation ökar kraftigt globalt och även i Sverige. Enligt den senaste undersökningen som branschledande företag i Sverige  tillsammans genomfört ökade försäljningen av klimatkompensation med över 200 procent mellan åren 2015 och 2019, och över 100 procent år 2020, säger Christian Patay.

– Tyvärr visar vår Novus-undersökning att intresset för klimatkompensation minskar. Jag tror att detta till stor del kan kopplas till all den negativa publicitet som funnits kring klimatkompensation. Sen finns förstås ett antal andra bakomliggande sannolika faktorer, som till exempel det faktum att vi är på väg in i en lågkonjunktur och utgången av det senaste riksdagsvalet, säger Henrik Juhlin.

På torsdagseftermiddagen kommer domstolen att meddela när domstolen kommer att förkunna sin dom. Sannolikt kommer det att ta minst tre veckor och max sex veckor.