Biologisk mångfald vs förnybar energi – så kan målkonflikterna lösas

Men förnybar energi och biologisk mångfald behöver inte stå i motsattsförhållande till varandra. Forskning inom området går snabbt framåt och redan idag finns lösningar för att utbyggnaden av förnybara energislag ska ge positiva effekter på den biologiska mångfalden.

Landbaserad vindkraft

En stor utmaning när det kommer till vindkraft är fåglar som flyger in i vindkraftverken. Enligt Naturvårdsverket dödas i genomsnitt fem till tio fåglar per kraftverk och år i Sverige. Totalt handlar det om ungefär 40 000 fåglar årligen. För att minimera den påverkan är placeringen av vindkraftverken A och O. Det menar Olof Widenfalk, miljöexpert på konsultbolaget Greensway.

– Det är viktigt att man undersöker var man placerar vindkraftverket och vilka konsekvenser det får. Att man inte lägger det i närheten av häckning eller vid flyttvägar, där man vet att det flyger många fåglar, säger han.

Samtidigt är antalet fåglar som dödas av vindkraftverk endast en bråkdel av antalet som dödas av exempelvis katter, kollisioner med fönster och trafik. I Sverige dödas till exempel 17 miljoner fåglar av tamkatter varje år, enligt en Novus-undersökning från 2017.

Havsbaserad vindkraft

Vad gäller havsbaserad vindkraft vindkraft har det länge talats om att det kan påverka det marina livet negativt. Men ny forskning inom området visar att det är en myt. I maj i år publicerade Thomas Dahlgren, forskare i marin ekologi vid Göteborgs universitet, en genomgång av över två tusen vetenskapliga artiklar inom ämnet. Den visar att vindkraftparker till havs, i motsatts till vad debatten handlat om, ökar den biologiska mångfalden och leder till fler fiskar.

En anledning är att det inte går att fiska med bottentrål i vindkraftsparker. En annan anledning är att vindkraftverken bildar konstgjorda rev, där fastsittande arter som till exempel koraller och svampdjur kan leva, något som vanligtvis är en bristvara på havsbotten, enligt studien.

Även Naturvårdsverket och Energimyndigheten publicerade i juni i år en studie som visar att mycket talar för att vindkraftverk till havs inte utgör ett hot mot fiskar, med behållningen att de placeras på rätt ställen då det råder olika lokala förutsättningar. Studien lyfter dock att vidkraftbuller kan påverka fisk negativt, men uppger att det idag finns effektiva skyddsåtgärder som kan minimera den påverkan, så som bubbelgardiner och att mota bort fisk med hjälp av artificiella ljud.

Solenergi

Utmaningen med solenergi handlar främst om stora solcellsparker som tar upp mark i anspråk. Detta samtidigt som förändrad markanvändning är den största orsaken till förlust av biologisk mångfald. I Sverige minskade åkermarken med 30 000 hektar under perioden 2016–2020, varav 3 000 till följd av exploatering, enligt Jordbruksverket.

– Den absolut största konflikten när det kommer till solenergi är den öppna marken, som man vill ha för att inte skugga solpanelerna. Man tar betesmark och slåttermark i besiktning, vilket minskar möjligheten för produktivt jordbruk och blir en konflikt med den biologiska mångfalden, säger Olof Widenfalk.

Men det är möjligt att etablera markbaserade solcellsparker och samtidigt gynna den biologisk mångfalden. Förra året publicerade forskningsinstitutet Rise och miljökonsultbolaget Ecogain en vägledning för hur det kan gå till. Vägledningen är en del av projektet Eko-Sol som kartlagt hur solcellsparker planeras i Sverige och hur utformningen kan påverka den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster.

Åtgärderna handlar bland annat om att restaurera diken och bäckar, plantera träd och buskar och etablera ängsmarker runt solcellsparkerna. Därtill ger handboken råd om val av design, som ska optimera elproduktionen och avkastningen och samtidigt ta hänsyn till biologisk mångfald, säkerhet och trygghet för djur och människor.

– Det görs mycket försök och det går framåt inom området. Samtidigt är det svårt att idag se att solcellsparker, om man slår ihop dem, ger ett plus för biologisk mångfald. Där behövs det mer kunskap, säger Olof Widenfalk.

Det är ett påstående som även upphovsmakarna till vägledningen instämmer i. ”Det krävs nytänkande och modiga solcellsaktörer och goda samarbeten mellan dem och markägare, lantbrukare och allmänhet.

Men det behövs också mer forskning och uppskalade försök”, säger Michiel van Noord från Rise och projektledare för Eko-Sol i en kommentar.

Vattenkraft

Vattenkraft har historiskt spelat en viktig roll i Sveriges energiförsörjning och gör än idag. 2022 kom 41 procent av elproduktionen från vattenkraft. Samtidigt är vattenkraft det förnybara energislag som kanske har störst negativ påverkan på miljön och den biologiska mångfalden.

Enligt Naturskyddsföreningen har utbyggnaden av vattenkraft medfört att växter och djur som är beroende av forsar och fall försvunnit och att den biologiska mångfalden minskat. Vattenkraftsdammarna hindrar vandringsvägarna för bland annat laxfiskar och ål och ofta sugs de in i turbinerna och dödas.

Men likt solenergi och vindkraft, är det möjligt att minimera vattenkraftens negativa påverkan på miljön.

– Det handlar mycket om att skapa vandringsmöjligheter för fiskarna, så att de kan färdas både upp och ner. Det går till exempel att jobba med bubblor för att skrämma bort fisken från ställen som är farliga, säger Olof Widenfalk.

Bubblorna, eller ”bubbelbarriärer” är en metod som tagits fram av forskare vid Umeå universitet och fungerar på främst lax och öring, som naturligt undviker bubblor. Enligt forskningen kan 86 procent av fiskarna styras i rätt riktning med hjälp av bubbelbarriärer. Det är en av många åtgärder som idag finns för att minimera vattenkraftens negativa påverkan.

Då merparten av Sveriges vattenkraft idag drivs med 100 år gamla tillstånd, eller helt saknar tillstånd, införde Sverige 2019 en ny lagstiftning som innebär att alla vattenkraftverk ska förses med moderna miljötillstånd inom de närmaste 20 åren. Naturskyddsföreningen har redan nu valt att miljömärka vissa vattenkraftverk, där man tar hänsyn till den biologiska mångfalden, med ”Bra Miljöval”

”Det går att ha två tankar i huvudet samtidigt”

Avslutningsvis säger Olog Widenfalk att det finns minussidor med alla förnybara energislag, men att det gäller att väga nackdelar mot fördelar.

– Samtidigt måste man tänka på fördelarna, att det ger oss fossilfri el och är en viktig del i klimatomställningen. Men det går att ha två tankar i huvudet samtidigt. Mycket handlar om att utreda och placera anläggningarna på rätt ställen, samt kompenserande åtgärder, säger Olof Widenfalk.