Biologisk mångfald går från noll till hundra i finanssektorn – så påverkas ditt företag
Biologisk mångfald Ungefär hälften av världens BNP är kopplad till naturkapital. Ändå har den globala finanssektorn dröjt med att hantera riskerna. Men nu händer mycket i rekordfart – och i september lanseras ett ramverk som sannolikt får stor påverkan på företags arbete med biologisk mångfald. Miljö & Utveckling reder ut vad som är på gång.
I september lanseras Taskforce for nature-related Financial Disclosure, TNFD, ett globalt ramverk som ska hjälpa företag att arbeta med naturrisker. Johan Florén, chef för ESG och kommunikation på 7 AP-fonden och delaktig i arbetet med det nya ramverket, konstaterar att finanssektorns intresse för naturrelaterade risker har gått från noll till hundra och att kraven på företag sannolikt kommer att öka kraftigt. Och att det kommer att gå snabbt.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– För fem år var biologisk mångfald och naturkapital inte något som finanssektorn arbetade aktivt med. Men i dag har det hänt otroligt mycket och de flesta har förstått att det inte går att lösa klimatfrågan om man inte också klarar naturfrågorna.
Att aktiviteten kring biologisk mångfald är stor i finansbranschen märks enligt Johan Florén inte minst av allt som skrivs om frågorna, men framförallt av alla konferenser och initiativ som startas.
– Till och med riksbanker har i dag en organisation som tar upp det här som en finansiell stabilitetsrisk. Det är ett definitivt ett slags uppvaknande.
Ska kunna kopplas till TCFD:s
Johan Florén berättar att det nya ramverket TNFD är gjort för att det ska kunna kopplas direkt till det tidigare ramverket för klimatrisker, TCFD.
– Tanken är att få ett standardiserat synsätt på de här frågorna.
TNFD är inte en rapporteringsstandard. Men precis som klimatfrågorna i TCFD förändrar rapporteringsramverk som ISSB och GRI är tanken att TNFD ska vara ett bredare frivilligt ramverk att arbeta efter. Men även om ramverket är frivilligt står företag enligt Johan Florén inför stora förändringar.
– Med tanke på att intresset är så stort är det sannoligt att TNFD får genomslag relativt omedelbart när det lanseras. Det kommer absolut att ställas mer krav på företagen. Här kommer så klart vi som ägare att börja rapportera naturfrågor, men framförallt kommer vi uppmana våra företag att börja rapportera. Redan i dag pågår en viss fragmentarisk rapportering. Problemet är att den vare sig är heltäckande eller jämförbar.
Svårt med jämförbarhet
Ett uppenbart problem med att rapportera biologisk mångfald och naturkapital är att frågorna är många och spretiga.
– Klimatredovisning är enkelt eftersom det bara handlar om en sakt – utsläpp. Det fungerar likadant på hela jorden. Det gör att man får en viss jämförbarhet. När det kommer till naturen ser det helt annorlunda ut. Här finns frågor som föroreningar, nedsmutsning, invasiva arter, vattenkvalitet, avskogning och ja – allt möjligt, säger Johan Florén.
En annan stor utmaning är enligt Johan Florén att de flesta naturproblem är lokalspecifika.
– Att vi sparar en liter vatten i Norrland i Sverige löser ju inga vattenproblem i Nordafrika. Om man smäller ihop siffror om naturkapital så blir siffrorna meningslösa. Siffrorna måste hanteras lokalt. Det här är en rapporteringsutmaning som heter duga.
Ställer stora krav på finansaktörer
Att det inte finns tillförlitlig, jämförbar och lokalspecifik data ställer stora krav på finanssektorn, som är mottagaren av företagens rapportering.
– Vi som har stora företagsportföljer får göra så att vi försöker fokusera på de största riskerna för de största bolagen. Sen får vi nästan göra ett slags case study på varje enskilt bolag. Ställa frågor om var man har sina anläggningar någonstans, var underleverantörerna finns, vilka ekologiska risker och möjligheter som finns i just deras verksamhet?
När det kommer sektorer nämnder Johan Florén livsmedelssektorn som extra viktig med koppling till avskogning, köttproduktion, sojaproduktion och mycket annat. En annan risksektor är gruvnäringen.
– Frågan om sektorer är en av de som man snabbast behöver enas om och som jag tror kommer att gå ganska snabbt. När man identifierad de mest riskabla fem eller tio sektorna så är det dags att identifiera de mest kritiska ekosystemen i världen. Sen kopplar man ihop vilka sektorer som har störst påverkan i till exempel regnskogen i Amazonas. Slutligen går man vidare och tittar på vilka bolag som är verksamma i sektorerna.
Visar också på möjligheter
Johan Florén säger att man inte bara kommer att vara ute efter att hitta skurkar.
– De största företagen i de viktigaste sektorerna är också de företag, om de tar ansvar, som är har störst möjlighet att vara en del av lösningen.
Johan Florén menar också att förändringen som startats inte bara kommer att förändra företag och kraven på dem.
– Jag tycker att det är rimligt att förvänta oss stora förändringar relativt snabbt. Tittar man på klimatet och Parisavtalet så kan man se att det sätter igång ett antal olika processer – i näringslivet, i politiken, i finanssektorn och i finanssektorn. Jag tror vi kommer se samma utveckling kring naturrelaterade frågor. Bara det att allt kommer att ske i ett mycket högre tempo.
