Biologisk mångfald ”det nya svarta”

Biologisk mångfald Att värna biologisk mångfald är ”det nya svarta” i företagens hållbarhetsarbete. Men någon global standard finns inte att följa – däremot kan ekosystemtjänsterna visa vägen.

Biologisk mångfald ”det nya svarta”
Biologisk mångfald är en hållbarhetsfråga på frammarsch. Foto: Stock Adobe

Företag och organisationer runt om i världen använder i dag GHG-protokollet för att beräkna och rapportera verksamhetens klimatpåverkan. Men någon liknande standard finns inte som vägledning för arbetet med biologisk mångfald – trots att frågan i dag har klättrat allt högre upp på agendan.

– Den stora utmaningen är att biologisk mångfald är så mycket mer komplext att mäta och följa upp än klimat. Men det är absolut möjligt. Det kräver uppföljning av olika arter och naturtyper alternativt andra indikatorer som ger information om påverkan och status för biologisk mångfald, säger Karin Skantze, miljökonsult och uppdragsledare på konsultföretaget Ramboll med verksamhet inom infrastruktur och samhällsbyggnad.

Enhetlig mätmetod  för biologisk mångfald saknas

Men även om det saknas ett enhetligt sätt att mäta och värdera biologisk mångfald finns ändå några olika metoder som kan ge vägledning.

Flera av metoderna har visserligen fokus på ekosystemtjänster, alltså de produkter och tjänster som en fungerande natur levererar till oss människor. Men områdena har nära koppling – biologisk mångfald är i de flesta fall en förutsättning för ekosystemtjänster, enligt Karin Skantze.

Kartläggning visar betydelsen

Fakta

Verktygen som visar vägen

Karin Skantze lyfter fram tre konkreta verktyg som är användbara i arbetet med biologisk mångfald.

1 Ester från Boverket. Det kan användas för ekosystemtjänstanalys i tidiga skeden av ett projekt eller planarbete för att visa att kraven i Plan- och bygglagen är uppfyllda.

Verktyget är visserligen under utveckling och består hittills av en prototyp i form av ett frågeformulär i Excel. Men svaren på frågorna ger ändå tydligt besked om vilka åtgärder som behöver sättas in för att den biologiska mångfalden ska stärkas.

2 Naturvårdsverkets Guide för värdering av ekosystemtjänster, som vänder sig till organisationer inom både privat och offentlig sektor. Guiden har inte facit på allt, men guidar användaren till att själv komma fram till svaren genom en enkel steg-för-steg-modell.

3 Naturvårdsverket har även publicerat Ekosystemtjänstförteckning med inventering av datakällor. Innehållet består bland annat av en lista på användbara datakällor som kan användas för att kvantifiera ekosystemtjänster.

Ett exempel är våtmarker som gynnar biologisk mångfald samtidigt som de renar vatten, motverkar torka och minskar risken för översvämningar genom att dämpa höga flöden.

– En kartläggning och värdering av ekosystemtjänsterna i ett område synliggör betydelsen av biologisk mångfald och värdet av en fungerande natur för oss människor, förklarar hon.

Integrera målen

Efter att man kartlagt och värderat hur den egna verksamheten påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna är nästa steg att sätta mål och genomföra åtgärder.

– Här finns inget allenarådande sätt att göra det på, säger Karin Skantze. Det viktiga är att målen och åtgärderna för biologisk mångfald har koppling till verksamhetens övriga mål, finansiella och andra verksamhetsmål.

Svårt i värdekedjan

Men att kartlägga hur den egna verksamheten påverkar den biologiska mångfalden är en sak – att göra motsvarande värdering genom hela värdekedjan kan vara svårare, menar Karin Skantze.

Världsnaturfonden i Frankrike – WWF France – gjorde för några år sedan en sammanställning – Natural Capital and Organizations Strategies: An overview of avaible tools – där man lyfte fram några metoder som kan användas just för att värdera biologisk mångfald genom hela leverantörskedjan.

– För en organisation som har ambitionen att värna biologisk mångfald är det givetvis viktigt med spårbarhet genom hela kedjan. Problemet är att de verktyg som hittills tagits fram på global nivå är väldigt resurskrävande. Varje organisation måste utveckla sin modell.

Stort internationellt intresse

I dag finns även en svensk standard för naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (se separat artikel) samt en internationell, Iso 14008 Monetär värdering av miljöpåverkan och tillhörande miljöaspekter, som kan ge viss vägledning.

Internationellt är intresset för frågorna också stort. Flera av målen i Agenda 2030 har koppling till biologisk mångfald och i oktober anordnas ett toppmöte i Kina på samma tema.

Kommer i hållbarhetsredovisningarna

Samtidigt är det klimatarbete som många företag och organisationer redan bedriver en bra grund även för arbetet med biologisk mångfald, konstaterar Karin Skantze.

– Klimatanpassning och biologisk mångfald går nästan alltid hand i hand – åtminstone långsiktigt. En återställd våtmark exempelvis gynnar både klimatet och artrikedomen, säger hon.

Karin Skantze ser nu ett ökat intresse för att lyfta in arbetet med biologisk mångfald även i hållbarhetsredovisningarna.

– Många är fortfarande lite trevande. Men det är absolut något som kommer allt mer, säger hon.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.