Inga produkter i varukorgen.
Nu inleds Cop16 – här är FN-mötets viktigaste punkter
Cop16 För två år sedan skrev 196 länder under det globala avtalet om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. När FN-mötet Cop16 nu inleds handlar det om hur målen ska implementeras och omsättas till konkreta åtgärder.
Värdlandet Colombia har valt temat fred för naturen. Foto: Adobe Stock.
Från och med idag och två veckor framåt samlas beslutsfattare, forskare, företag och miljöaktivister från totalt 196 länder i Cali i Colombia för att delta i FN:s sextonde toppmöte om biologisk mångfald, Cop16. Under mötet ska man gemensamt komma fram till hur förlusten av biologisk mångfald kan stoppas och vändas.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Globala avtalet om biologisk mångfald
Det är det första mötet sedan det globala avtalet om biologisk mångfald, även kallat Kunming–Montreal Global Biodiversity Framework (GBF), skrevs under i december 2022. Avtalet innehåller totalt 23 delmål för 2030. Det handlar om att komma till rätta med invasiva arter, ursprungsbefolkningars rättigheter, minskade klimatutsläpp och markanvändning. Ett central mål är delmål 2, som säger att 30 procent av jordens mark och vatten skyddas till 2030.
Planen var att länderna skulle ha lämnat in sina åtgärdsplaner för hur de ska leva upp till avtalet innan Cop16. Men majoriteten av länderna, inklusive Sverige, har lämnat in någon plan.
– När så många länder inte har lämnat in sina planer, är det klart att det skapar problem och gör att arbetet bromsas. Men det är fortfarande ett stort steg framåt att avtalet har skrivits under. Nu handlar det om implementering. Att målen omsätts till konkret handling. Diskussionerna under Cop16 kommer troligtvis handla om hur man kan gå vidare, säger Britta Sjöstedt, lektor i miljörätt vid Lunds universitet.
Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om att Sverige inte lämnat in sin åtgärdsplan. I ett mejlsvar har Regeringskansliet skrivit att den sena inlämningen handlar om att de inväntar att Miljömålsberedningen ska lämna in sitt betänkande, vilket de väntas göra i februari nästa år.
Temat för FN-mötet
Temat för Cop16 är ”fred med naturen”. Bakgrunden till det, förklarar Britta Sjöstedt, är att värdlandet Colombia vill koppla skyddet av biologisk mångfald till att arbeta holistiskt med miljöfrågor och inkludera perspektiv från Colombias ursprungsbefolkning.
– Anledningen till att man väljer det här temat handlar dels om att Colombia själv har erfarenheter från fredsprocesser där naturen blivit negativt påverkad. Till exempel så har skogsskövling ökat i Amazonasskogen som en följd av fredsavtalet som slöts 2016 med gerillagruppen Farc. Dels om att man vill ha ersättning för att skydda och bevara Amazonasskogen, för att inte öppna upp för ny exploatering.
Finansiering central fråga
Hur avtalet ska finansieras kommer enligt Britta Sjöstedt prägla en stor del av samtalen under Cop16. 2022 kom man fram till målet om att höginkomstländer ska samla in 20 miljarder amerikanska dollar årligen till 2025. Den summan ska därefter öka till 30 miljarder årligen fram till 2030. Men hittills är länderna långt ifrån att klara det målet.
Enligt den Londonbaserade tankesmedjan ODI når 23 av 28 länder som de granskat inte upp till hälften av vad de borde betala för att nå målet, utifrån siffror från 2022. Sverige, Norge och Tyskland ser dock ut att betala sin ”rättvisa andel”.
Förra året skapades en särskild fond för att genomföra ramverket. Fonden kallas Global Biodiversity Framework Fund, GBFF och för närvarande finns det 211 miljoner amerikanska dollar tillgängliga i fonden.
– Att bevara och restaurera natur är en väldigt stor kostnadsfråga. Så man kommer att prata mycket om vem som ska stå för finansieringen, och hur den ska gå till. Men det är något av en evighetsfråga när det kommer till internationell miljörätt, att det finns en spänning mellan den globala södern och globala norr i fråga om ansvar, kostnadsfördelning, och sårbarhet, avslutar Britta Sjöstedt.
