I utredningen Bioenergi från jordbruket – en växande resurs, konstaterar Lars Andersson att det svenska jordbruket har förutsättningar att bidra till en ökad användning av förnybar energi.
Men i nuläget står jordbruket för bara 1–1,5 terawattimmar av Sveriges totala energitillförsel. Samtidigt står biobränslen totalt för 112 terawattimmar, en siffra som inkluderar både avfall och torv. I nuläget odlas energigrödor på nära 3 procent av den totala åkerarealen i Sverige. Det är tre grödor som dominerar: vete för etanolproduktion, oljeväxter för biodieselproduktion och Salix för uppvärmning.
Utredningen har undersökt de tekniska och biologiska förutsättningarna för att odla olika grödor i olika delar av landet och sedan förädla dem till olika energislag – skillnaderna är stora. Det står i alla fall klart att utbytet av energi ökar om man kan samproducera olika energislag – el, värme och drivmedel – i kombinat.
Kan öka tjugofalt på ett decennium
Modellkörningar visar att odlingen av energigrödor som kan uppnås inom drygt tio år kan, i teorin, uppgå till 15–30 terawattimmar, jämfört med dagens 1–1,5. Beräkningarna visar samtidigt etanol från vete, värme och el från Salix och diesel från oljeväxter har den bästa lönsamheten, medan till exempel rörflen, hampa, poppel och hybridasp har svårare att konkurrera.
Utredningen pekar ut några områden där beräkningar visar på lönsamhet, men där odling ändå inte kommit igång eller där marknaden inte fungerar. Därför föreslår utredningen åtgärder som man räknar med ska ge 2–3 terawattimmar i energitillförsel på kortare sikt.
Stöd till Salix och biogas från gödsel
Utredningen konstaterar att trots att Salix har hög avkastning per hektar och ett litet behov av produktionsmedel så har arealen inte ökat.
Utredningen gör bedömningen att det bland annat beror på att bönderna anser att risken är för hög jämfört med spannmålsodling. Därför vill utredningen införa ett tidsbegränsat stöd för att öka intresset på förbrukningssidan: Värmeverk som tecknar kontrakt på nya Salix-arealer ska få ett bidrag på 1500–3000 kronor per hektar. Målet är att stödet ska öka den odlade ytan med Salix från dagens knappt 15 000 hektar till 50 000.
Utredningen vill också stödja utvecklingen av tekniken för gödselbaserad biogasproduktion. Utredningen föreslår ett investeringsstöd på max 30 procent av kostnaden.
Dessutom slår utredningen fast att utvecklingen av effektiva energikombinatlösningar bör stimuleras.
Utredningen får kritik
Anita Brodén, riksdagsledamot för folkpartiet, kritiserar bioenergiutredningen. Hon anser att det är olyckligt att utredaren fokuserar på en enda gröda och föreslår subventioner för den, eftersom en monokultur kan riskera att slå ut den biologiska mångfalden, vilket skulle ha negativa följder på lång sikt. Hon lyfter fram att biopotentialen kan utvecklas med bibehållen biologisk mångfald.
Svebio anser att det är bra att stärka stödet för odling av Salix och för biogasproduktion, men riktar ändå viss kritik mot utredningen.Svebio efterlyser konkreta förslag på hur odling av energigrödor kan stimuleras på marker som med dagens stödsystem kommer att förbli outnyttjade. Bland annat marker i norra Sverige där odling av energigrödan rörflen är möjlig.
– Mot bakgrund av klimatfrågan kan det inte vara rimligt att låta åkermark ligga för fäfot när den skulle kunna utnyttjas för energiproduktion, kommenterar Kent Nyström, vd för Svebio.