Big in Japan

Japans höjda klimatambitioner kan ge skjuts åt svensk cleantech. Men det finns ett par saker att ha i åtanke för att lyckas.

Big in Japan

Japan är världens femte största utsläppsnation och den tidigare regeringens mål för utsläppsminskningar låg på blyga åtta procent till år 2020. Det demokratiska partiets seger tidigare i höst var en svängning i klimatpolitiken; minskade utsläpp med 25 procent till samma år. Så här sa premiärminister Yukio Hatoyama till nyhetsbyrån Reuters i september:

– Att kraftfullt tackla klimatförändringarna skapar nya möjligheter för den japanska ekonomin och skapar jobb inom områden som elbilar och ren energiteknik, inklusive solenergi.

Om ambitionen blir verklighet skapas också möjligheter för svensk cleantech. På Invest in Sweden Agency, ISA, i Tokyo arbetar man delvis med att hjälpa svenska företag att hitta japanska samarbetspartners. Det kan handla om rena investeringar, men också om att tillsammans ta fram en produkt som kan säljas i Japan samt samarbete kring kompetensöverföring.

– Där kan vi hjälpa dem att hitta en japansk partner med starkare kassa, säger Hans Rhodiner, chef på ISA.

Helhet vs detalj

För att nå ut till potentiella japanska samarbetspartners, kunder och investerare krävs kunskap om kulturhinder.

Ett hinder som ibland nämns när samarbeten inom cleantech kommer på tal är att svenskar pratar helhetskoncept medan japaner är med teknik- och detaljfokuserade. Hans Rhodiner känner igen sig i den bilden.

– En amatörs reflektion kring det här är att 70 procent av Japan är täckt av berg, 15 procent är odlad mark, 5 procent vägar och vattendrag. De 10 procent som är kvar ska 128 miljoner människor bo på. Varje millimeter räknas och måste vara rätt. Det här leder till en fixering vid detaljer, säger Hans Rhodiner.

Medan japanerna börjar med detaljerna, menar han att svenskarna börjar i det stora, med koncept som skalas ner till detaljnivå. Men han tror inte att svenska företag är behjälpta av att börja anpassa sig och snacka detaljer. Det viktiga är att inte tappa bort nyttoperspektivet.

– Börja med konceptuella biten. Berätta hur just er teknik och lösning kan hjälpa till i ett visst sammanhang, säger han och flikar in att japanerna dessutom vill veta mer om företaget, ägarna och de långsiktiga ambitionerna.

Biobränsle hett i Japan

Hans Rhodiner förklarar att landet länge varit beroende av den inhemska marknaden, endast 16 procent av landets BNP består av export. Han pekar på en annan siffra som talar för större behov av omvärlden framöver; dagens befolkning på 128 miljoner invånare väntas krympa till 90 miljoner år 2050. Och då är hälften över 60 år. Ett område inom cleantech där Japan visat särskilt stort intresse är biogas från avloppsslam, något som svenska kommuner har kommit långt med. Hans Rhodiner menar att det i Sverige ofta är kommunerna som tar initiativet och att ett företag får i uppdrag att hitta en lösning. Så går det inte till i Japan.

– I Japan är kommuner inte lika drivande. De som sitter på tekniken i Sverige behöver därför gå ihop med japanska ingenjörsföretag som har kontakter och ta fram en lösning tillsammans med dem.

Även pellets och biobränsle från skogsspill ser han som en framtida möjlighet, där svenska företag kan ha en stor roll att spela. Återigen målar han upp ett Japan där 70 procent av landytan är täckt av skogiga berg.

– Lutningen gör det omöjligt att avverka skog med konventionell teknik. I det sammanhanget finns ett intresse för svensk teknik. Både för att hämta in råvaran och att omvandla den till biobränsle, berättar Hans Rhodiner.

Många likheter

Trots de kulturella olikheterna tycker Hans Rhodiner efter sina 28 år i Japan ändå att det finns många gemensamma nämnare. Han kallar svenskar för ”japaner i Europa” och japaner för ”svenskar i Asien”.

– Vi har ett starkt intresse för teknik, gillar konsensus och har ett längre perspektiv i affärerna. Dessutom gillar vi den sociala dimensionen, hur lösningarna kan bidra till ett bättre samhälle. De här grundläggande värderingarna gör det lättare för svenskar och japaner att göra affärer tillsammans.

Tre tips: så lyckas du med Japansamarbetet

1. Tänk nytta! Sätt in din teknik i ett sammanhang och berätta hur den kan lösa ett specifikt problem.

2. Rädda världen! Sätt in tekniken i en social dimension, berätta hur din teknik kan förbättra för samhället i stort.

3. Berätta om företaget! Gå inte direkt in på tekniken. Beskriv företaget och dess ambitioner i stort.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.