Bättre kontroll sparar stora summor

Bostäder och lokaler står för cirka 40 procent av energianvändningen i Sverige och potentialen för besparingar är enorm. Minst 40 procent av förbrukningen skulle kunna sparas, framförallt genom effektiviseringar av byggnadernas luft- och vattensystem. Stadsfastigheter i Malmö förvaltar cirka 1,5 miljoner kvadratmeter i allt från små hus till ytor på 30 000 kvadratmeter. Sedan de började mäta sin energiförbrukning 2002 har de sparat i runda slängar 25 procent av sin energi, i vissa byggnader mer än så.

– Främst har vi sparat genom att ställa in kurvor rätt och genom att sänka inomhustemperaturen till 20 grader, säger Kristian Larson chef för energigruppen på Stadsfastigheter.

Trafikljussystem

För att kunna prioritera insatserna har Stadsfastigheter infört ett ”trafikljussystem” där de mäter energiförbrukningen i alla sina fastigheter på månadsbasis. I systemet har de satt upp gränsvärden för antal kilowattimmar per kvadratmeter och år. Energisnåla byggnader får grön lampa och energibovarna röd. Det hjälper Stadsfastigheter att prioritera och de kan också se om någon byggnad skulle sticka iväg i energiförbrukning. På de byggnader som ligger högt görs man en översyn. Behöver man göra en investering för att få ned energiförbrukningen får man göra en Livscykelanalys, LCC och sätta sig ned och räkna.

– Vi godkänner ganska långa avbetalningstider, upp till tio år, men byggnaderna ska ju stå här ofta i över hundra år, kommenterar Kristian Larson.

Systematik

Fastighetsföretaget Vasakronan har jobbat aktivt med energieffektivisering sedan 1993. Ett arbete som intensifierats allt mer i takt med att den ekonomiska vinsten blivit tydligare. Vasakronan tillhandahåller kontorslokaler och butiker i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund och Uppsala. Totalt handlar det om 1,7 miljoner kvadratmeter där 60 000 personer rör sig varje dag.

– Det finns många skäl för oss att jobba med energieffektivisering, kostnadsskäl, klimatskäl och varumärkesskäl, konstaterar Olof Sjöberg som är miljöchef på Vasakronan.

Idag ligger de 25–30 procent lägre i uppvärmningsförbrukning än genomsnittet för kommersiella lokaler enligt mätningar från Statistiska Centralbyrån. Ett systematiskt arbete, engagerade medarbetare och ledning är bakgrunden till resultatet. Vasakronan jobbar med energifrågorna utifrån sitt miljöledningssystem, de har långsiktiga besparingsmål och följer upp arbetet kvartalsvis. De gör också interna revisioner med fokus på energi.

Mäter förbrukning

Precis som Stadsfastigheter arbetar de med stödfunktioner som gör att de kan följa energiförbrukningen månadsvis och via sina leverantörer kan de även mäta förbrukningen timme för timme. Värdena använder de för att göra driftsanalyser.

– Man lär sig väldigt mycket om en fastighets energibehov genom att ständigt följa utvecklingen och i ett längre perspektiv se om de åtgärder som genomförts ger effekt, säger Olof Sjöberg.

Genom driftsanalyser och funktionskontroller kan de optimera och övervaka installationerna och trimma dem. Det kan handla om spjäll som inte stänger, om fläktar som inte går enligt plan eller om värmetillförseln i anläggningarna. Exempelvis drar fläktar väldigt mycket energi, men ofta finns det ingen anledning till att de står på hela natten när det ändå inte är någon verksamhet i lokalen. Det gäller också att inte kyla och värma samtidigt så att systemen motverkar varandra.

Börvärdesmetod

På värmesidan använder Vasakronan en så kallad börvärdesmetod. Det innebär att de ser till förbrukningen utifrån fastigheternas förutsättningar, exempelvis hur de är byggda och vad det är för typ av verksamhet som bedrivs i fastigheten. Utifrån det får de ett referensvärde på vad fastigheten borde förbruka.

– Vi tittar även på en metod för prognosstyrning där man utifrån väderprognoser kan styra värmetillförseln. Har det varit en kall natt, men ska bli en solig dag kan man minska värmen under natten, säger Olof Sjöberg.

Han tycker att kraven på en jämn temperatur i lokalerna ökat under hans tid i fastighetsbranschen. Idag är det normalt att ha 20 grader inne på kontoret även om det är trettio grader varmt ute, för några år sedan öppnade man fönstret istället. Det har inneburit att vi förbrukar mycket mer energi på att kyla än vi gjort tidigare. Samtidigt är intensiteten av datorer och teknisk utrustning mycket högre vilket alstrar en hel del värme. Det är också vanligt att apparaturen står på standby och drar energi dygnet runt. 50 procent av verksamhetselen går i genomsnitt åt till att driva datorer och servrar, belysningen står för cirka 40 procent.

Sparar mycket pengar

Att det finns mycket pengar att spara på att driftoptimera sina byggnader och tänka på hur man använder belysning och datorer verkar det inte vara någon tvekan om.

– Bara i år har elpriserna stigit kraftigt och varje sparad kilowattimme är värd mycket säger Olof Sjöberg.

Han får medhåll av Kristian Larson på Stadsfastigheter i Malmö. Trots att de har elva personer anställda för att jobba med energifrågor sparar de pengar.

– Det blir fort ekonomi av detta, lyckas vi sänka temperaturen i fastighetsbeståndet med bara en grad sparar vi cirka 20 miljoner kronor. Även på belysningssidan finns en enorm potential.

Vasakronans energitips:

Skaffa en egen driftorganisation. Det ger större möjligheter att påverka och styra driftsarbetet och därmed energiförbrukningen. Dessutom tar en egen organisationen ofta ett större helhetsansvar än en inhyrd sådan.

Följ upp energiförbrukningen genom att mäta och jämföra med liknande fastigheter.

Det finns en stor mängd besparingsteknik som man kan installera för att optimera sin förbrukning. Exempelvis värmepumpar, prognosstyrning, lågenergiutrustning och datorstyrd övervakning. Ta fram åtgärdsprogram och gör livscykelanalyser för investeringarna. Då blir det tydligt vilka investeringar som är lönsamma på kort sikt och på lång sikt. Många investeringar är lönsammare än man tror.

Hyresgästanpassa driften, det är inte säkert att hela anläggningen behöver vara i full drift dygnet runt. Man kan spara mycket energi och pengar på att arbeta med drifttiderna.