Avfall Sverige: ”Liten risk att kommuner skickar textil till Ghana”

För att råda bot på det arbetar EU just nu med lagstiftning som ska ställa hårdare krav på insamling och utsortering av textilavfall. Enligt förslaget, som regleras i EU:s avfallsdirektiv, ska producenter ha det huvudsakliga ansvaret över att kläder samlas in och återanvänds eller återvinns. Förslaget väntas träda i kraft i början av 2025 och fram tills dess behöver medlemsstaterna bygga upp egna system för att cirkulera textilier.

”Vi har gått och väntat lite för länge på producentansvaret”

Men det är ett arbete som är lättare sagt än gjort, och Sverige ligger för närvarande efter. Det menar Jon Nilsson Djerf, rådgivare för materialåtervinning på Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation för avfallshantering.

– Vi har gått och väntat lite för länge på producentansvaret från EU. Det fanns ett förslag om hur ett svenskt producentansvar skulle kunna se ut, men det lades på is både av den förra och den nuvarande regeringen, säger han.

Kritik mot förslag om cirkulär textilhantering

För att ändå komma framåt i arbetet har Sverige lagt fram ett förslag om ”Cirkulär hantering av textilavfall”. Men förslaget har mötts av hård kritik från flera håll, vilket Miljö & Utveckling rapporterat om. Framför allt har det faktum att kommuner, och inte producenter, ska ansvara för insamling av textilier kritiserats.

– För kommunerna är det här en svår fråga. Risken är de anlitar en oseriös entreprenör som skeppar kläderna till en soptipp i Ghana, har Kappahls hållbarhetschef Sandra Roos sagt till Miljö & Utveckling.

Men Jon Nilsson Djerf har en annan ingång i frågan. Risken att textilier skeppas från kommuner till Ghana ser han som liten, samtidigt som han lyfter det faktum att kommunerna redan idag ansvarar för insamling av textilavfall.

– Idag sker insamling av textilavfall på återvinningscentralerna, vilket kommunerna ansvarar för. Ofta gör man det i samarbete med ideella aktörer, som Myrorna och Röda Korset. Skillnaden är att det nu blir krav på separat insamling och utsortering, säger han.

”Kommunerna vet om det här och vill göra bra ifrån sig”

Vidare säger han att Avfall Sverige, i motsats till Kappahl och flera andra aktörer, välkomnar regeringens förslag. Han menar att kommunerna kommer att fylla en viktig funktion i ett cirkulärt textilsystem och säger att det som nu krävs är ett nära samarbete mellan kommuner, producenter, ideella aktörer och återvinningsföretag.

– Kommunerna vet om det här och vill göra bra ifrån sig. Över lag är vi positiva och ser att det går åt rätt håll. Vi vill öka insamlingen och återbruket, men också öka materialåtervinningen. Där menar vi att vi måste ta hjälp av alla aktörer, säger han.

Det för honom vidare på det som han ser som den stora utmaningen – nämligen vad som ska hända med textilavfallet efter det har samlats in.

– Det är nog den största utmaningen. För om kommunerna ökar med X antal ton insamlat material måste det finnas någon som tar emot materialet så att det kan återanvändas eller återvinnas. Därför behövs det samarbete och innovation, säger Jon Nilsson Djerf.

Lyfter nya innovationer som framgångsexempel

Men även på den punkten går det åt rätt håll, menar han och lyfter det kommunala bolaget Sysavs Siptex-anläggning som ett framgångsexempel. Siptex, som finns i Malmö, är världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Jon Nilsson Djerf ser framför sig att det kommer att bli en viktig del av ett framtida cirkulärt textilsystem.

– Man kan tänka sig att det i framtiden finns flera sådana anläggningar i Sverige, säger han.

Vidare lyfter han också Renewcell i Sundsvall, som med hjälp av ny teknik bryter ner cellulosan i bomulls – och viskostextil för att kunna återvinna klädesplagg till ny textilråvara, som ett exempel på ”ett andra steg” i ledet.

– Det bästa är om klädesplaggen kan återanvändas, men om det inte går kan textilier skickas från i en Siptex-anläggning till Renewcell. Det vikiga är att vi skapar ett system för effektiv insamling och effektiv sortering. Men för att det ska fungera effektivt behöver både kommuner och producenter samarbeta, avslutar Jon Nilsson Djerf.