Att arbeta med utbildningar och miljödiplomering fungerar i stort sett, trots coronakrisen. Vissa moment måste skjutas på framtiden, och mötena blir digitala, men arbetet rullar ändå på för Christina Bernérus, som bland annat utbildar församlingarna och håller ordning på miljöledningssystemen i Göteborgs stift.
”Att ingen har svaret är en viktig erfarenhet”
Hållbarhet i praktiken
Christina Bernérus arbetar som miljösamordnare i Göteborgs stift. Hon fortsätter sitt arbete, fast mer digitalt, och menar att insikten om människans litenhet är viktig att ta med sig ut ur krisen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Jag har haft diplomeringssamtal över webben. Det går men man märker att relationerna är väldigt viktiga och samtalen över webben ger inte alla nyanser, säger hon.
Digitala möten bättre än förväntat
Tidigare har hon rest mycket till Uppsala och Stockholm på möten. Möten som nu är digitala.
– Det blir mycket kajkande fram och tillbaka med tåget i vanliga fall. Nu märker man att digitala möten fungerar bra. Jag tror att det kan bli en bestående förändring sedan, att vi kommer att resa mindre och ha mer digitala möten, säger hon.
Vill inte ställa in
Fokus har också flyttats, mycket kraft går åt till coronapandemin även om hennes arbetstid disponeras på samma sätt som tidigare.
– Det klart att corona medför förändringar i planeringen så att en del aktiviteter måste skjutas upp eller ställas in. Generellt så strävar vi efter att ställa om och inte ställa in.
Vilka insikter kommer du att ta med dig, tror du?
– Insikten om människans litenhet. Vi lever i en ny tidsålder, antropocen, och den här pandemin innebär att vi får oss en tankeställare. Vi tänker att vi alltid är så smarta och duktiga och lösningar på alla problem, men vi kan inte allting och vet inte allting. Jag tänker på våra ivriga frågor – när är detta över? Att ingen har det svaret tror jag är en viktig erfarenhet för oss alla. Sårbarheten och livets skörhet, både på arbetsplanet och det personliga planet. Att vi inte kan ta allting för givet.
– Men sedan kommer pandemin säkert att innebära saker för oss planeringsmässigt, jag tror inte att allt bara går tillbaka till business as usual, vare sig för oss på kansliet eller ute i församlingarna. Krisen kan ju föra något positivt med sig, att vi når ut till grupper som vi inte kunde nå tidigare. Att vi hittar nya sätt att inkludera.