”Återvinning ger resultat”

Vad gör du för klimatet? Frågan ställs allt oftare i media, i den politiska debatten och runt köksbordet. Väldigt ofta är svaret ”jag sorterar mina sopor” eller ”jag återvinner mer”.

En och annan expert har nog skakat på huvudet åt att sopsortera fram klimatförbättringar. Politiker fokuserar mer på miljöbilar, byten av bränslen från fossilt till förnybart, handeln med utsläppsrätter och förhandlingarna om Kyotoprotokollet. Men de som återvinner tänker rätt. Att återvinna istället för att förbränna ger stor klimatnytta. Ett kilo stål som återvinns minskar koldioxidutsläppen med drygt ett kilo. Varje kilo papper som återvinns leder till 1,5 kilo minskade utsläpp, ett kilo återvunnen plast ger två kilo mindre utsläpp och ett kilo återvunnet aluminium minskar koldioxidutsläppen med hela tio kilo.

Svenskarna är redan duktiga på att återvinna. Vår svenska återvinning betyder att de globala utsläppen av koldioxidutsläpp årligen minskar med 6,2 miljoner ton. Detta motsvarar nästan tio procent av de svenska utsläppen av växthusgaser. Denna stora klimatnytta negligeras delvis på grund av ett politiskt systemfel. Sveriges klimatmål är nämligen att reducera utsläppen av växthusgaser inom landets gränser. Men återvinningens klimatnytta är inte nationell, utan global.

Återvinner vi mer i Sverige minskar behovet av jungfrulig råvara någonstans i världen och då minskar energianvändningen och koldioxidutsläppen. När återvunnen råvara används i svensk produktion av papper och plast minskar elanvändningen och därmed utsläppen från kolkraftverk i våra grannländer. Men så länge den svenska klimatstrategin helt fokuserar på nationella utsläpp nedprioriteras återvinningen.

Det finns mycket kvar att göra. Drygt hälften av allt hushållsavfall bränns – bara 33 procent materialåtervinns och 11 procent bearbetas biologiskt. Endast 23 procent av alla plastförpackningar återvinns. Sju av tio aluminiumförpackningar hamnar i sopförbränningen istället för att återvinnas. Ökad materialåtervinning bör vara en självklar del i den svenska klimatstrategin.

Genom enkla åtgärder kan en ökad svensk återvinning på kort sikt reducera utsläppen av växthusgaser med ytterligare drygt 685 000 ton. Det motsvarar utsläppen från nästan 250 000 bensinbilar!

Ökad återvinning skulle lågt räknat ge 10 000 nya jobb i Sverige. Om vi exporterar vår kunskap och vår teknik till snabbväxande länder som Kina och Indien blir arbetstillfällena än fler, vi lägger grunden för en ny exportindustri och klimatpåverkan reduceras ännu mer.

Politiker – lyft blicken över nationsgränsen och låt återvinning bli en viktig del av den svenska klimatpolitiken!