Ännu ett fiasko

DOHA. Praktfiasko. Bedrövligt. Katastrof. Det är några av kommentarerna efter att klimatförhandlingarna i Doha avslutades i lördags.

En andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet är på plats efter de sega förhandlingarna. Men tyvärr har få länder valt att gå med och det är långt ifrån tillräckligt för att temperaturen inte ska stiga med mer än två grader, rapporterar miljödepartementet. De skriver dock att det är glädjande att fler viktiga steg på vägen mot en nytt globalt klimatavtal har tagits. Ett avtal som ska vara på plats senast 2015 och gälla från 2020. Men mycket kan hända och utsläppsbegränsningarna fram till dess är fortsatt höga.

– Jag är besviken över ambitionsnivån, särskilt fram till 2020. De beslut om utsläppsminskningar som länderna kommit överens om är inte tillräckliga, säger miljöminister Lena Ek.

Hon anser att det är oerhört betydelsefullt med en andra åtagandeperiod, men påpekar samtidigt att 85 procent av världens utsläpp fortfarande inte omfattas av några bindande åtaganden.

Lena Ek har varit EU:s förhandlare kring frågan som handlar om skador och förluster av klimatförändringen. Dessa förhandlingar pågick in i det sista och miljödepartementet ger en vag bild av vad parterna kom överens om. Även finansieringsfrågan har varit en svår nöt och det enda man har kommit överens om är att man ska arbeta vidare på det långsiktiga åtagandet med 100 miljarder dollar till 2020.

”EU:s ambitioner stötande”

Maria Sunér Fleming, energi- och klimatexpert på Svenskt Näringsliv, skriver att resultatet i Doha blev som förväntat, inte tillräckligt. Enligt henne är det uppenbart att det inte blir enkelt att enas om ett framtida avtal. Alla ska omfattas, men efter sin förmåga och sina förutsättningar. Samtidigt tycker hon att det är svårt att se något alternativ till att fortsätta den globala förhandlingsprocessen.

Svenska kyrkan anser att förhandlingarna slutade i katastrof för både klimatet och, i första hand, för de fattigaste länderna. I princip inga länder har kommit med högre ambitioner.

– Mest anmärkningsvärt och snudd på stötande är att EU inte har höjt sina ambitioner sedan energiöverenskommelsen 2008, säger Jacob Risberg klimatpolitisk handläggare på Svenska kyrkan. Sedan dess har det kommit en rad rapporter som bekräftar de värsta farhågorna i FN:s klimatpanels, IPCC, klimatrapport från 2007 men politikerna verkar inte förstå allvaret i det hela, fortsätter han.

– Det är tragiskt belysande att Obama ber om 60 miljarder dollar för att åtgärda skadorna efter stormen Sandy, och i klimatförhandlingarna kan de rika länderna knappt få ihop 10 miljarder till samtliga utvecklingsländer, säger Petter Lydén, policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia.

I ett pressmeddelande från Greenpeace skräds inte orden. Praktfiasko kallar de det avslutade mötet.

– Det är oerhört frustrerande att år efter år se hur ledarna för världens länder misslyckas med sitt jobb att avstyra klimathotet. Delegaterna från de mest utsatta länderna vädjade förgäves. Förhandlingarna står helt stilla medan vi är på väg in i ett katastrofscenario, ifall vi inte ställer om NU. Alla vet om det, men ändå finns inga ambitioner. Det hopp som nu återstår är att människor världen över sätter press på sina folkvalda så att det blir omöjligt för dem att upprepa detta fiasko nästa år, säger svenska Greenpeace klimatexpert Martina Krüger.

Resultat:

En andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet som gäller under 2013–2020 innebär:

– EU, Australien, Schweiz, Norge, Ukraina, Kazakstan, Lichtenstein och Vitryssland tar på sig bindande åtaganden om utsläppsminskningar under perioden.

– Innehåller möjligheten att höja ambitionsnivån. Det innebär att länderna kan höja sina åtaganden vid den översyn som ska ske mitt i åtagandeperioden. Översynen är en avstämning inför diskussionerna ett framtida bindande avtal, den så kallade Durbanplattformen som ska vara på plats senast 2015 och gälla från 2020.

– Kyotoprotokollets flexibla mekanismer fortsätter med vissa förändringar. Tillgång till CDM ges för alla parter men parter utan ett åtagande under den andra åtagandeperioden får ej sälja dessa krediter vidare.

– Överenskommelsen om överskottet av utsläppsutrymme, så kallade AAU:er, innebär att överskottet får sparas och användas för eget bruk men en begränsning på inköp införs på två procent. I en gemensam deklaration har de potentiella köparländerna, det vill säga de länder som har bindande åtaganden enligt protokollet men inget eget stor överskott, förbundit sig att inte köpa AAU från den första åtagandeperioden.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.