Försämringar för förnybar energi
Att sätta målet om att EU-länder ska ha 27 procent förnybar energi 2030, är att jämföra med business-as-usual, dessutom utan bindande nationella mål, vilket gör förslaget meningslöst.
EU-kommissionen föreslår att förnybar energi inte generellt ges prioritet till elnätet. Denna regel har varit en viktig orsak till den tyska energipolitikens framgång.
Bara små installationer under 0,125 megawatt ges fortsatt prioritetsrätt om förnybar el utgör mindre än 15 procent av den totala elanvändningen.
SERO, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, anser att gränsen ska höjas till minst 10 megawatt och gälla även för 100 procent förnybart. Vi kräver också att nationella statliga stödregler ska finnas kvar, tvärtemot EU-kommissionens federalistiska förslag.
SERO vill ha efterfrågeflexibilitet
EU-kommissionen räknar med att investeringarna i förnybar energi ska minska med två tredjedelar efter 2020, och att investeringarna i fossilkraft ska bli cirka 150 miljarder år 2030. Förslaget innebär att de vill ta bort ursprungsgarantierna och förorda kapacitetsmarknader, som håller liv i gamla kolkraftverk.
De får därigenom betalt för att vara tillgängliga. SERO förespråkar istället efterfrågeflexibilitet, det vill säga, att förbrukningstoppar undviks genom styrning av konsumtionen. EU-förslaget vill även undanta ny kärnkraft från konkurrens på marknaden och dessutom tillåta den att få mångmiljardsubventioner.
Några ljusglimtar
Positivt är att ny elproduktion inte får släppa ut mer än 550 gram koldioxid per kilowattimme, vilket sätter stopp för nya kolkondenskraftverk. Bra är också att länderna inte får lägga bördor, som skatter, på egenanvändning av förnybar energi och att EU-parlamentet är emot EU-förslaget.
Sammantaget kräver SERO att den svenska regeringen begär väsentliga ändringar i EU-förslaget för att klimatet ska räddas i enlighet med Parisavtalet.
Håller du med? Om inte, kontakta redaktionen på debatt@miljo-utveckling.se