Analys: Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil – en komplicerad fråga

juridik I november 2018 gav mark- och miljödomstolen Preem tillstånd att utöka sin verksamhet i Lysekil, vilket har väckt starka reaktioner. Tillståndet innebär möjlighet att genomföra det så kallade ROCC-projektet, som skulle leda till en markant ökning av raffinaderiets koldioxidutsläpp.

Analys: Utbyggnaden av raffinaderiet i Lysekil – en komplicerad fråga
Patrik Johäll/Preem

Mark- och miljödomstolens dom har överklagats av bland annat Naturskyddsföreningen. Diskussioner har i media förts om att projektet går emot Sveriges nya klimatlag och det långsiktiga klimatmålet vad gäller nollutsläpp.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Preem är Sveriges största drivmedelsbolag och innefattar två raffinaderier; Preemraff Lysekil och Preemraff Göteborg. Preemraff Lysekil är idag Skandinaviens största anläggning med kapacitet att raffinera 11,4 miljoner ton råolja per år.

Tillstånd att utöka raffinaderiet gavs 2018

Den 9 november 2018 gav mark- och miljödomstolen (MMD) Preem tillstånd att utöka sin verksamhet i Lysekil, i mål nr M 4708-16. Tillståndet innebär möjlighet att genomföra det så kallade Residue Oil Conversion Complex-projektet (ROCC-projektet). ROCC-projektet syftar till att omvandla tjockolja till bensin och diesel. Detta är ett bränsle som innebär mindre miljöpåverkan än den tjockolja som i dagsläget används i till exempel sjöfarten.

MMD:s dom överklagades till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) av bland annat Naturskyddsföreningen. Den 28 december 2018 beslutade MÖD om inhibition i mål nr M 11730-18, vilket innebär att vidare åtgärder för att verkställa MMD:s dom inte får vidtas till dess att något annat beslutas. Just nu handläggs överklagandena av MÖD som beräknar att meddela om målet får prövningstillstånd före sommaren.

Enorm ökning av koldioxidutsläppen

Om ROCC-projektet genomförs skulle det leda till en ökning av Preemraff Lysekils koldioxidutsläpp från dagens 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton och göra anläggningen till den som släpper ut mest koldioxid i landet. Denna ökning av koldioxidutsläpp berörs dock inte närmare i MMD:s domskäl.

Anledningen är att anläggningen är av en sådan typ som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). Detta regleras i lagen (2004:1199) och förordningen (2004:1205) om handel med utsläppsrätter, vilka bygger på EU:s handelsdirektiv (2003/87/EC). Det finns nämligen i 16 kap. 2 c § miljöbalken (1998:808) ett uttryckligt förbud att besluta om villkor om utsläpp av koldioxid om verksamheten omfattas av lagen om handel med utsläppsrätter.

Handeln med utsläppsrätter får inte störas

Förbudet har sin bakgrund i att utsläppshandelssystemet avser att genomföra en kostnadseffektiv och gemensam minskning av klimatpåverkande utsläpp inom unionen och att villkor om koldioxid skulle kunna störa systemets funktion.

Sommaren 2017 beslutade riksdagen om att införa ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål till år 2030, 2040 och 2045, ett klimatpolitiskt råd samt klimatlagen (2017:720). Klimatlagen lagfäster att regeringens klimatpolitik ska utgå ifrån klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas. Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Klimatlagen påverkar inte domstolarnas verksamhet

Att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser betyder att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen var år 1990. Klimatlagen riktar sig enbart till regeringen och påverkar därför inte domstolarnas och myndigheternas tillämpning av relevant lagstiftning.

Frågan om utbyggnaden är Preemraff Lysekil är komplicerad ur flera aspekter. ROCC-projektet syftar till att omvandla tjockolja till renare former av drivmedel, vilket skulle minska miljöpåverkan ur ett globalt perspektiv. Samtidigt skulle koldioxidutsläppen från raffinaderiet öka och göra anläggningen till den som släpper ut mest koldioxid i Sverige. Det skulle också leda till att Sveriges klimatmål vad gäller nollutsläpp antagligen inte skulle uppnås.

Koldioxiden kommer inte att vägas in

Om målet får prövningstillstånd i MÖD kommer varken frågan om utsläpp av koldioxid eller Klimatlagen att tas i beaktning, eftersom dessa ligger utanför domstolens bedömning. Naturskyddsföreningen har i sitt överklagande yrkat att MÖD i första hand ska upphäva MMD:s dom och i andra hand att tidsbegränsa ROCC-projektet till år 2030. Hur MÖD ställer sig till detta återstår att se.

Karin Forsman, jurist och redaktör på JP Miljönet

Läs mer: Staten ersättningsskyldig för fjällnära skog – överklagar

Fakta

JURIDIKNYHETER I SAMARBETE MED JP INFONET

Miljö & Utveckling presenterar juridiknyheter i samarbete med JP Miljönet, som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.

JP Miljönet erbjuder domar, lagar, lagkommentarer, analyser, vägledande dokument och mycket mer.  JP Miljönet ingår i familjeföretaget JP Infonet och är ett av företagets största rättsområden.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.