Analys: Grusad tillståndsansökan
Juridik & Politik LKAB fick avslag på sin tillståndsansökan för utökad gruvdrift i Kiruna. John Woivalin, rådgivare och redaktör på JP Miljönet, analyserar beslutet.
Vi ska nu gräva fram ett spännande försommarmål från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Målet handlar om betydelsen av samrådet i en tillståndsansökan. För er som inte känner till fenomenet så är samråd ett naturligt (och nödvändigt) inslag i en verksamhets tillståndsansökningsprocess inom ramen för miljöbalken (MB).
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Lite förenklat innebär ett samråd att de parter som kan tänkas bli särskilt berörda av det sökta tillståndet ska få möjlighet att yttra sig och invända mot ansökan. Samrådet kan närmast liknas vid en säkerhetsventil för bland annat enskilda som på något vis kan inbegripas som särskild berörd av en verksamhets tilltänkta tillstånd.
Hade inte gjort tillräckligt
Målets (berg)grund var att det statliga bolaget Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) först lämnade in en ansökan till mark- och miljödomstolen (MMD). LKAB önskade enligt ansökan att erhålla ett nytt tillstånd för bland annat fortsatt och utökad gruvverksamhet i Kiirunavaara gruvindustriområde. Att notera i sammanhanget är att bolaget ansåg sig ha genomfört ett samråd, vilket följaktligen prövades av MMD.
Fakta
JP Miljönet
Miljö & Utveckling presenterar juridiknyheter i samarbete med JP Miljönet, som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.
JP Miljönet erbjuder domar, lagar, lagkommentarer, analyser, vägledande dokument och mycket mer. JP Miljönet ingår i familjeföretaget JP Infonet och är ett av företagets största rättsområden.
MMD prövade om LKAB hade samrått med Kirunaborna i enlighet med MB:s krav. Den lägre domstolsinstansen menade att LKAB inte hade gjort tillräckligt för de parter som kunde bli särskilt berörda. MMD menade nämligen att dessa särskilt berörda parter inte hade fått möjlighet att lämna synpunkter på ansökan. På grund av detta avvisade MMD bolagets ansökan om ett nytt tillstånd. LKAB överklagade domen till MÖD.
Annonsering räcker inte
MÖD prövar även om LKAB har samrått korrekt enligt MB:s krav. MÖD understryker att MB föreskriver att den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet ska identifiera och samråda med enskilda som kan antas bli särskilt berörda innan miljökonsekvensbeskrivningen upprättas.
Samrådsinbjudan bör utformas på ett sådant sätt att de enskilda förstår vilka störningar de riskerar att drabbas av. Särskilt berörda bör enligt MÖD inte inbjudas till samråd genom annonsering, den metod som LKAB hade använt sig av, utan direktutskick är att föredra.
Kan fortsätta med gamla tillståndet
MÖD anser därför att LKAB inte uppfyllt samrådskravet. Bristen kan inte läkas inom ramen för den pågående tillståndsprövningen. MÖD avvisar därför bolagets ansökan om tillstånd. MÖD-domen påverkar dock inte LKAB:s möjlighet att fortsätta verksamheten med stöd av det gamla tillståndet.
MÖD 2022-06-14, mål nr M 5750-21
– John Woivalin, jurist och rådgivare och redaktör på JP Miljönet
