Inga produkter i varukorgen.
Analys: Förändringarna i artskyddsförordningen kommer att märkas
Juridik Från 1 oktober är artskyddsförordningen ändrad för att göra det tydligare vilket skydd som gäller för fåglar. JP Miljönets rådgivare och redaktör John Woivalin analyserar förändringen.
Fågelskyddet har förtydligats i artskyddsförordningen.
I samtliga tidigare artiklar har jag diskuterat rättsfall av olika slag. I denna text vill jag fokusera på en annan central beståndsdel i juridiken, nämligen lagstiftningen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Instansers slutsatser ska av förståeliga skäl grundas på gällande lagar och regler. Lagstiftningen är föränderlig vilket alltid behöver beaktas i process och handläggning. Annorlunda uttryckt så behöver inte det som var gällande rätt förra året vara en tillämpbar lagstiftning under det pågående året.
Artskyddsförordningen ändras
Detta faktum gäller inte minst inom miljörättens diversifierade sfär. Ett högaktuellt exempel på detta är ändringen av artskyddsförordningen.
Fakta
Juridiknyheter i samarbete med JP Infonet
Miljö & Utveckling presenterar juridiknyheter i samarbete med JP Miljönet, som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.JP Miljönet erbjuder domar, lagar, lagkommentarer, analyser, vägledande dokument och mycket mer. JP Miljönet ingår i familjeföretaget JP Infonet och är ett av företagets största rättsområden.
Innan vi djupdyker i detaljerna så finns det skäl att kort förklara artskyddsförordningen. Den nämnda förordningen kan beskrivas som en införlivad produkt av främst två EU-direktiv: dels art- och habitatdirektivet, dels fågeldirektivet. EU-direktiv behöver nämligen integreras i vår nationella rätt, vilket i detta fall har skett genom just artskyddsförordningen – som dock i övrigt även innehåller andra artskyddsregler bortom nämnda direktiv.
Ska öka tydligheten
1 oktober trädde alltså den ändrade artskyddsförordningen i kraft. Ändringsbeslutet fattades på regeringsnivå 16 juni 2022. Ändringen syftar rent konkret till att skapa en ökad tydlighet och förutsägbarhet när artskyddsförordningen ska appliceras på olika situationer i vårt artrika (men också skogsnäringsrika) land. I praktiken innebär den förändrade förordningen att det tidigare principfasta förbudet att störa fåglar begränsas i omfattning.
Lagstiftningen blir nu mer frikostig, särskilt för skogsnäringsverksamheter. Den kan samtidigt uppfattas som inskränkande i ljuset av artskyddet. Efter ändringarna inbegrips nämligen inte längre störningar, som saknar betydelse för att bibehålla eller återupprätta populationen av en viss fågelart på en tillfredsställande nivå, av förbudet i artskyddsförordningen.
Tidigare var störande åtgärder gentemot fåglar alltså förbjudna, men numera accepteras åtgärder som stör fåglar så länge åtgärden inte äventyrar fågelpopulationen.
Mindre omfattande skydd
I sammanhanget behöver det till sist erinras om att fåglar fortfarande skyddas enligt lagens mening, men skyddet är dock inte lika omfattande som det var innan 1 oktober 2022. Min bedömning är att detta lär märkas framöver – särskilt i diverse tillståndsprövningar i fågelrika områden.
– John Woivalin, JP Miljönet
