Analys: Budgetpropositionens A-Ö för klimat och transporter – detta innebär den

Regeringen avser att under hösten 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag, som bedöms minska skatteintäkterna med ca 6,7 miljarder kronor 2023.Diesel som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet för arbetsmaskiner och skepp får utökad nedsättning av koldioxid- och energiskatt hela 2023, mot tidigare beslutade första halvåret. Ett konkret förslag kommer under våren, merkostnad för andra halvåret 380 miljoner kronor.

Bilar: Regeringen skriver att ”Kostnaden för att äga och köra en laddbar bil börjar vara jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil. Med anledning av detta avvecklas klimatbonusen.” Det sker med omedelbar verkan, endast ”den bil som köpts eller beställts senast den 8 november 2022” och som uppfyller de befintliga reglerna får klimatbonus.

Bilen måste också ”uppfylla de regler som gäller vid den tidpunkt när utbetalning ska ske”, sex månader efter att bilen för första gången har ställts på i vägtrafikregistret, vilket efter årsskiftet endast är bilar som släpper ut högst 30 g CO2/km eller drivs med fordonsgas. Då sänks också premien från dagens 70 000 kronor till 50 000 kr. Förändringarna gäller alla personbilar och lätta lastbilar, för 2023 anslås 5.9 mdr kr för bonus. Malus, den förhöjda fordonsskatten för bilar med höga co2-utsläpp är oförändrad. Samma regler gäller för leasingbilar.

Bio-CCS: Driftsstödet för bio-CCS höjs från 15 miljoner kronor 2022 till 25 miljoner årligen 2023–2025.

Biogas: 2022 infördes ett särskilt produktionsstöd till biogas på 450 miljoner kronor, vilket ökar till 650 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner årligen 2024–2025.

Biodrivmedel: Skattebefrielsen för biodrivmedel utanför reduktionsplikten består enligt regeringen, med en kostnad på 1 620 miljoner kronor, marginellt mer än år 2022.

Elbil: Se Bilar

Flyg: Flygskatten finns kvar oförändrad, med intäkter på 1.15 miljarder kronor år 2023. Bromma flygplats behålls. Upphandlad trafik får utökade resurser.

Industriklivet: Förstärks med 600 miljoner kronor per år 2023–2025, med fokus på att ”svenska innovationer och lösningar utvecklas och exporteras.” Regeringen vill ”särskilt se en ökad produktion av fossilfria bränslen så som elektrobränslen för att möjliggöra en ökad användning av fossilfria bränslen utan påverkan på andra samhällsmål, som de andra miljömålen.”

Klimatklivet: Anslaget för klimatinvesteringar höjs 2023 till 3 055 000 kr, mot 2 755 00 kr år 2022. 2024 beräknas anslaget höjas ytterligare, till 4 155 000 kr, för att 2025 sänkas kraftigt till exakt en miljard kronor. Anslaget ska gå till ”klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon.”

Laddinfrastruktur: Regeringen stärker satsningarna på laddinfrastruktur. För tunga transporter är fokus depåer, destinationsladdning och längs vägar i hela landet. För lätta fordon är fokus stöd till publika laddstationer. För detta ökas Klimatklivet med 400 miljoner kronor 2023 och 500 miljoner kronor per år 2024 och 2025. Därtill förstärks anslaget för laddinfrastruktur till 1 090 milj kr 2023 (+ 90 milj), till en miljard år 2024 och 505 miljoner 2025.

Stödet kan gå till publika stationer för snabbladdning, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statiskstationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Också tankstationer för vätgas kan ingå. Stödet för att ställa om lastbilarna ska vara teknikneutralt” antyder att också batteribyte, elvägar och vätgas kan stöttas. Anslaget får även användas för stöd till laddinfrastruktur i hamnar och på kajer.

Laddning, förmån: Förmån av laddel på arbetsplatsen till egen bil eller förmånsbil blir skattefri från 1 juli 2023 till 30 juni 2026. Förmånen innebär minskade statsintäkter på cirka 110 miljoner kronor per helår.

Järnväg: Huvuddelen av järnvägsfrågorna hanteras i den nationella planen, där regeringen inte avser ”att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg. För de tre etapperna på de tidigare planerade sträckningarna (Ostlänken, Hässleholm– Lund och Göteborg–Borås) som redan ingår i den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033 behöver en separat analys genomföras.”

För järnvägsinvesteringar budgeteras drygt 13, 14 respektive 15 miljarder kronor per år 2023-2025, mot drygt 4 miljarder kronor per är för väginvesteringar. Trafikverket ska ”på ett systematiskt sätt arbeta med kostnadsreducerande åtgärder för att den nationella planen för transportinfrastruktur 2022–2033 ska kunna genomföras i sin helhet och därigenom bidra till att de transportpolitiska målen uppnås.”

Järnvägsunderhållet: Internationell tågtrafik får fortsatt 95 miljoner kronor per år, för upphandlad trafik till bland annat till Hamburg.

Kollektivtrafiken: Det miljardstöd som fanns i budgeten för år 2022 upprepas inte.

Reduktionsplikt: Regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024 för resten av mandatperioden (hösten 2026).

Reseavdrag: En återgång till ett reseavdrag enligt tidigare utformning; det färdmedelsneutrala system riksdagen beslutade i juni 2022 införs inte. Avdraget för arbetsresor med egen bil höjs till 25 kronor per mil, avdraget för drivmedel höjs till 12 kronor per mil ”med undantag för förmånsbilar som helt drivs med elektricitet”, som fortsatt har avdrag 9.50 kr/mil. De nöjda nivåerna kostar staten 1.81 mdr kr per år 2023-2025.

Sjöfart: Investeringarna i sjöfart ökas kraftigt, från 263 miljoner kr 2022 till strax över en miljard per år 2023-2025.

Stadsplanering: Regeringen bedömer att en mer samordnad bebyggelse-, transportinfrastruktur- och trafikplanering behövs för att minska transportsektorns klimat- och miljöpåverkan och för att nå etappmålet om en ökad andel gång-, cykel- och kollektivtrafik. Något specifikt budgetanslag finns dock inte.

Stadsmiljöavtalen: 2021 uppgick stödet till knappt 1,2 miljarder, till kollektivtrafik- och cykelåtgärder. För 2022 är anslaget 1.45 mdr kr, 2023 sänks det till 775 miljoner kronor, 2024-2025 till 540 miljoner per år.