”Ambitionerna behöver öka ordentligt”

Förberedelserna inför COP27, FN:s stora klimatkonferens i Egypten, pågår för fullt. Amanda Björksell, agronomstudent i Uppsala, är en av Sveriges två ungdomsrepresentanter vid konferensen. Hon kommer att delta i den svenska delegationen och föra fram ungdomsrörelsens synpunkter under förhandlingarna.

– Vi följer förhandlingarna väldigt noga. När de svenska förhandlarna behöver ta ställning till något ska vi vara där och vara tydliga med vad ungdomsrörelsen tycker och tänker. Vi försöker också skapa möten mellan det svenska civilsamhället och beslutsfattarna, och koordinera oss med de globala, europeiska och nordiska ungdomsrörelserna, säger Amanda Björksell.

Du var även med på COP26, och följde då klimatfinansieringsdiskussionerna. Är det samma i år eller följer du någon annan fråga?

– Klimatfinansiering är väldigt aktuellt under COP27, det blir mycket om skador och förluster och hur den finansieringen ska gå ihop. Under COP26 var det mycket fokus på utsläppsminskningar. Där är jag lite orolig i år, jag tror att vi behöver pusha på mer där. Det är jättebra att prata skador och förluster men vi måste titta på roten till problemet och då måste vi adressera utsläppsminskningar och användning av fossila bränslen framför allt.

Hoppas hitta nytt mål för klimatfinansering under COP27

Arbetet med klimatförhandlingarna sker inte bara under själva toppmötet. Åren mellan mötena är också viktiga för resultaten. Och det har hänt en hel del under året när det gäller klimatfinansiering, säger Amanda Björksell.

– Det har hänt ganska mycket. Det gäller dels det långsiktiga målet för klimatfinansiering, som vi inte har kunnat möta. Jag ser fram emot COP27 för att se om vi då kan hitta ett nytt mål. Ännu mer intressant är frågan om vad man anser ska gå under klimatfinansiering, vilken definition man ska ha. Under COP26 fick man inte skador och förluster på agendan, frågan är om det ska finnas en specifik finansieringskapacitet för det eller om det ska inkluderas, säger Amanda Björksell.

Frågan är alltså om det ska skapas en ny finansieringskapacitet för skador och förluster eller om det ska räknas som till exempel anpassningsfinansiering. Och om det behövs nya mål för klimatfinansieringen, när det nu visat sig vara svårt att få fram pengarna.

Ukrainakriget påverkar

När det gäller utsläppsminskningar lyfter Amanda Björksell fram Ukrainakrigets inverkan.

– Kriget och den pågående energikrisen har lett till en lite annan diskussion än under COP26. Det vi ser från ungdomsrörelsen är att vi nu har en möjlighet att bryta med beroendet av fossila bränslen. Men det är också en risk så klart, när många länder befinner sig i olika typer av kriser är det svårt att prata om utsläppsminskningar.

Vad tycker du om FN-arbetet?

– Det är en svår fråga. Det är klart att jag hade velat se mer radikala beslut med tydligare ansvarsutkrävande och högre krav. Det är inte en ideal situation vi har. Men om man tittar på verkligheten så har vi 200 länder med väldigt olika förutsättningar. Då är jag fascinerad över att det går att komma överens om något överhuvudtaget. Det går ändå att ta små steg framåt.

– Men mycket av det som behöver hända, behöver hända på nationell nivå. Det räcker inte att åka på klimatCOP och tänka att nu ska världen fixa krisen.

Vad vill du se i år för att detta ska vara ett lyckat klimattoppmöte?

– Det är många olika saker. Men att man respekterar mänskliga rättigheter och låter dem stå långt fram. Att vi går framåt när det gäller utsläppsminskningar och att vi erkänner de skador och förluster som klimatförändringarna lett till. Att de länder som har möjlighet att bidra gör det. Det handlar om att öka ambitionerna ordentligt.