– Att man trycker på detta beror förstås på att det finns många exempel där ledningen inte har varit engagerad eller insatt i miljöarbetet. Man har i första hand varit intresserad av certifikatet på väggen, förklarar Marcus Ihre.
In i affären
Alla verksamheter ska dessutom ta ett bredare strategiskt grepp. En viktig del blir att kartlägga alla miljöfaktorer som påverkar verksamheten både externt och internt. Vilka är hoten, möjligheterna, styrkorna och svagheterna? Den som har genomfört en klassisk Swot-analys känner igen upplägget. Intressenterna, det vill säga alla som påverkar och påverkas av verksamheten, ska också beskrivas.
Syftet är att knyta ihop verksamhetens affärsstrategier med miljöarbetet. Vad blir intressant att jobba med i framtiden om man kopplar på hållbarhet?
I dagens system har miljö och kvalitet kunnat ligga som isolerade spår vid sidan av kärnaffären. Det går inte med den nya standarden.
– När miljöledning länkas ihop med affärsplaner och strategier måste det bli en del av verksamhetens kärnaffär, säger Sverker Thurén som är revisor och kunskapsledare för Iso 14001 på DNV GL.
Genom att redan från början kartlägga de faktorer som påverkar verksamheten blir det också mer naturligt att bredda hållbarhetsperspektivet och väva in risker kring socialt ansvarstagande. Det blir naturligt att även jacka in standarden för socialt ansvarstagande Iso 26000, eller att bara väva in dess frågeställningar i 14001-strukturen.
Livscykelperspektivet
I den nya versionen av Iso 14001 ska verksamheterna också ha ett livscykelperspektiv. Man förväntas engagera sig i hela värdekedjan. Standarden uppmanar till att väva in miljö både uppströms och nedströms i värdekedjan.
– Det här innebär att man måste beakta miljöpåverkan även om den uppkommer i en process som är utlagd på en underleverantör, säger Sverker Thurén.