Allt fler tar helhetsgrepp med livscykelarbete

Det är bakgrunden till Hanna Lindéns avhandling om livscykelarbete, som life cycle management översätts till. Avhandlingen har titeln ”The Nitty Gritty of Life Cycle Management”. Hon har studerat hur livscykeltänkandet genomförs i praktiken.

Men när hon får frågan om verktyg för livscykelarbete, blir hon tyst en stund. Sedan säger hon:

– Mitt fokus har inte varit på verktyg utan på hur man för in helhetstänkandet i en organisation och hur man kan samarbeta för att få till livscykelarbete.

Annat än verktyg avgör

Under en litteraturstudie såg hon att fokus ofta var på verktyg av olika slag, men när hon studerade verkligheten i ett antal stora globala företag visade det sig att annat var avgörande.

– Verktyg är viktiga, men det är också viktigt att visa hur de ska bli till nytta i organisationen, säger hon.

Livscykelanalyser är en bra start för livscykelarbetet. Kunskap är viktigt. Men i nästa steg måste informationen användas. I ett företag hon studerat, visade en livscykelanalys att den största miljöbelastningen kom från användningen av produkten som företaget tillverkade. Den kunskapen gjorde att de som drev hållbarhetsarbetet i organisationen kunde visa att åtgärder för att minska påverkan kunde utnyttjas för att sälja produkten, med hjälp av en grön profil.

– Det gäller att visa vinsten för affärsverksamheten. En ekonomisk vinst krävs om satsningen ska bli hållbar på sikt, säger hon.

Samarbete viktigt för framgång

Även om FN har riktlinjer och det finns konferenser om ämnet, så bedrivs arbetet ofta av grupper av personer med extra drivkraft, inte nödvändigtvis i toppen av företaget. De personer som nämns i exemplet ovan, var just sådana som själva ville driva frågan om mer hållbar verksamhet.

Hon har också upptäckt att ett sätt att nå framgång är att de engagerade personerna samarbetar på olika sätt.

– Det blir svårare för den som är ensam utan stöd från kollegor, säger hon.

Viktigt att veta var det finns potential

I ett fall som hon studerat, handlade det om inköpschefer vid flera företag, som möttes eftersom de alla var intresserade av hållbarhet. De började diskutera hur de skulle kunna minska miljöpåverkan från leverantörskedjorna. Resultatet blev en branschorganisation, för transporter, där såväl tillverkare som leverantörer ingick. Vilken organisation det handlar om nämner hon dock inte.

Eftersom arbetet utgår från att några personer engagerar sig, inriktar sig livscykelarbetet inte alltid mot det område där behovet är störst. Inriktningen utgår snarare från vilka personer som engagerat sig, var de arbetar och vilka behov de har. Resurserna är ofta begränsade, och det gäller att satsa där det kan ge något, har Hanna Lindén upptäckt när hon arbetat med verkliga fall.

– Man måste kunna sin egen organisation, veta vilka personer som går att tala med och börja där det finns potential till förbättring, säger hon.

Bra med nätverk för mindre företag

Det är bra om ledningen stödjer hållbarhetsarbetet, men det går att nå resultat även utan det, för den som känner sin organisation och kollegorna.

– Det handlar om organisatoriskt problemlösande, konstaterar hon.

Hon talar också om att de som arbetar med hållbarhet, kan behöva möta andra och dela erfarenheter och öka sin kunskap.

– I ett stort företag kan det finnas flera engagerade. Då ska man se till att träffas för att utbyta erfarenheter eller få hjälp av varandra. De som arbetar för mindre företag kan delta i nätverk, säger hon.

I sin avhandling skriver Hanna Lindén att hennes resultat visar livscykelarbete ”som en organiskt framväxande praktik, genom en serie av tolkningar och översättningar, snarare än resultat av en process av ’implementering’ och ’diffusion’.”

Läs mer: Osäkerhet kring LCA-krav vid byggande