Älgmagar visar vägen till morgondagens biobränsle

– Tyvärr har första generationens bioetanol fått så mycket kritik i Sverige att vi håller på att missa genombrottet för andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg.

Ny forskning från KTH ger en inblick i hur älgmagens mikroorganismer bryter ned fiberrikt växtmaterial. Kunskapen ska leda till nya möjligheter att förbättra hållbara processer för förädling av skogsråvara och nya produkter baserade på skogsbiomassa.

– Syftet med vårt arbete är att visa de möjligheter som finns för förädling av skogsråvara. Det kan i ett senare skede innebära framtagandet av helt nya produkter baserade på vad skogen kan ge, som till exempel bioplaster eller miljövänliga förnybara kemikalier. Framför allt kan studien leda till effektivare och billigare produktion av andra generationens biodrivmedel, säger Henrik Aspeborg, en av de två forskarna och verksam vid skolan för bioteknologi vid Kungliga Tekniska högskolan.

Andra generationens bioetanol

Den första generationens bioetanol har mött kritik, då den främst tillverkas av socker och stärkelse från olika grödor, vilket har ansetts konkurrera med livsmedelsproduktionen. Ett annat alternativ är därför att använda växtdelar människan inte äter, som halm och trä.

Men för att den ska bli konkurrenskraftig måste det enzymatiska nedbrytningssteget bli både effektivare och billigare.

– Vi vill gärna bidra till omställningen av bioekonomi och vi hoppas att få anslag för nästa steg. Vem vet, kanske är det just i älgvåmmen vi hittar bättre och mer verkningsfulla enzymer för miljövänlig och hållbar omvandling av växtbiomassa. Det finns säkerligen ett stort antal enzymer med kommersiell bioteknologisk potential bland alla de tusental som forskarna har identifierat i älgvåmmen, säger Henrik Aspeborg.

Studien ”Ninety-nine de novo assembled genomes from the moose (Alces alces) rumen microbiome provide new insights into microbial plant biomass degradation” är publicerad i ISME journal.