Aktörer i ny plaststrid – ”dags att förbjuda plastförbränningen”

Plast Energimyndigheten har nyligen föreslagit en skatt på plastproducenter för att finansiera koldioxidinfångning vid kommunernas plastförbränning. Det har gjort att plastproducenternas branschorganisation Ikem sparkat bakut.
– Förbjud förbränning av plast i stället, säger en aktör.

Aktörer i ny plaststrid – ”dags att förbjuda plastförbränningen”
Henrik Oxfall, Malin Johanson och Tony Clark. Foto: Ikem/ Avfall Sverige

I en utredning föreslår Energimyndigheten att en skatt på plastproducenter som ska finansiera investeringar i infångning, lagring och användning av koldioxid, så kallad CCS- och CCU-teknik. Tanken är att tekniken ska hindra koldioxidutsläpp från förbränningen av plast vid kommunernas fjärrvärmeverk.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Kommunernas branschorganisation Avfall Sverige har ställt sig positiva till förslaget. Plastproducenternas branschorganisation Ikem är dock starkt kritiska. I stället tycker den att kommunerna borde förbjudas att elda plast över huvud taget.

– Kommunerna väljer hela tiden energiåtervinning där de eldar upp plasten. Nu är det dags att de tar sitt ansvar att komma högre upp i avfallshierarkin. Det är provocerande att myndigheten kommer fram till en ”end of pipe”-lösning med CCS, säger Malin Johansson, ansvarig klimat- och energipolitik på Ikem, till Miljö & Utveckling.

Energimyndigheten lämnar totalt sex förslag om hur CCS ska kunna användas i större skala. Malin Johansson poängterar att Ikem står bakom fem första av dem.

– För att kunna fortsätta elda plast så landar man i att man ska sätta CCS vid de här anläggningarna. Det är väldigt dyrt och inte särskilt energieffektivt. Det går väldigt mycket energi till att göra CCS. Så mycket att det kanske inte ens går att kalla plastförbränningen för energiåtervinning, säger hon.

Ny anläggning i Motala

Malin Johansson säger att plastbranschen nu gör allt för att öka cirkulariteten i plasten genom att hitta lösningar för att återvinna och återanända plasten. Ett exempel är den nya sorteringsanläggningen av plast i Motala som branschen investerat i och som har kapacitet att sortera alla plastförpackningar som slängs av svenska hushåll.

– Vi ser ju alla att vi inte längre kan använda fossil jungfrulig olja som råvara till våra plastprodukter. Här arbetar vi aktivt för att hitta alla möjliga nya metoder. Den här typen av åtgärdsförslag sätter bara ett litet plåster på ett stort blödande sår. Vi har visat att vi är beredda att ta vårt ansvar. Nu är det kommunernas tur att också visa ansvar, men de verkar ha låst fast sig i energiåtervinning.

Kommunerna har från och med i år fått ansvar att ansvara för insamlingen av plastförpackningar. Att fjärrvärmeverken eventuellt behöver plasten för att kunna värma upp de svenska hemmen tycker Malin Johansson är en annan fråga.

– Vi kan inte fastna i att vi i Sverige ska hålla på och elda plast för vår uppvärmning och sen peka på andra länder och kräva att de inte ska ha fossil uppvärmning av sina hushåll.

Utmaningar att sortera

Det finns i dag en del utmaningar med att sortera och återvinna plast till annat än energiåtervinning. Henrik Oxfall, ansvarig plastfrågor på Ikem, säger dock till Miljö & Utveckling att den nya moderna anläggningen i Motala faktiskt löst många av de problem man haft med plastförpackningar.

– Den anläggningen kan sortera ut plast i tolv fraktioner och där sorterar vi nu ut mycket mer plast än vad vi tidigare kunnat göra. Det går att sortera väldigt blandade fraktioner i dag.

Däremot finns det andra flöden som fortfarande är svårare att komma åt. Till exempel slängs plastavfall från byggsektorn, spill från plaströr och installationer med mera, fortfarande ofta som brännbart.

– Det är material som inte alls är svårt att återvinna, men som tyvärr ofta slängs i en brännbar fraktion. Och därifrån är de mycket svåra att sortera ut. Plast från bygg och rivningsavfall ska egentligen, från 2020, sorteras ut separat. Men där är efterlevnaden väldigt dålig, säger Henrik Oxfall.

Principen ”förorenaren betalar”

Avfall Sverige står bakom Energimyndighetens förslag om skatt på plastproducenter, skriver i ett skriftligt svar till Miljö & Utveckling att man tycker att den som introducerar plast på marknaden också har ett ansvar att säkerställa att behandlingen av avfallet inte resulterar i att koldioxid släpps ut i atmosfären. Avfall Sverige skriver också att man anser att en prissättning av plastens inflöde är en form av utvidgat producentansvar under principen ”förorenare betalar”.

Samtidigt säger Avfall Sverige till Miljö & Utveckling att man är fullständigt överens med Ikem om att hanteringen av plastavfall bör flyttas högre upp i avfallstrappan.

– Det är förståeligt att Ikem talar för att behöva återvunnen plast som råvara för nya produkter. Avfall Sverige har ingen avvikande uppfattning – plasten ska materialåtervinnas, inte energiåtervinnas, om möjligt. Men för att det ska bli verklighet måste det finnas en fungerande marknad, och den har hittills inte funnits, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.