AI – potentiell hjälte i klimatkrisen

BAKOM FRAMGÅNGARNA FINNS Jonas Tannerstad, som förra året blev utnämnd till årets AI-svensk för sitt arbete. Med en bakgrund inom industrin och fastighetsbranschen klev han in i tjänsten som teknikansvarig på Örebrobostäder med visionen om att automatisera fastighetsbeståndet.

– Vi började förutsättningslöst med att minska elanvändningen. Då kunde vi snabbt konstatera att man idag bygger hus på ett ålderdomligt sätt, utan någon tanke på att hus måste fungera som en helhet med andra hus, säger han.

MOT DEN BAKGRUNDEN tog Örebrobostäder fram ett system där de kopplade samman fastigheterna och minskade elförbrukningen med hjälp av en slags AI-styrd centraldator. Enkelt förklarat fungerar systemet genom att datorn lär sig hur hushållen fungerar och skickar ut lagom mycket el.

Arbetet visade sig vara lyckat och så småningom började man använda sig av ett liknande system för att minska värmeförbrukningen. Idag styrs omkring hälften av Örebrobostäders över 20 000 lägenheter av AI.

– Vårt mål är att koppla på systemet på alla fastigheter. AI är inte den enda förklaringen till att vi minskat el – och värmeförbrukningen, men en viktig del som kommer att bli allt viktigare. AI sparar både klimateffekter och pengar och är ett verktyg som man inte fullt ut har förstått potentialen av, säger Jonas Tannerstad.

LIKT JONAS TANNERSTAD anser Techsverige, som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom techsektorn, att AI är långt ifrån att nå sin fulla potential. Frida Faxborn, näringspolitisk expert med ansvar över hållbarhetsfrågor, menar att digitaliseringen är avgörande för att lyckas i den gröna omställningen.

– Digitaliseringen, där AI är ett viktigt verktyg, är helt nödvändig för att vi ska nå våra klimatmål. Bland våra medlemmar ser vi ett väldigt stort intresse av att driva hållbarhetsfrågor, inte minst att hjälpa andra genom att dra lärdom från historiska och realtidsdata. Det kan vara kopplat till allt från att skapa ett mer hållbart och resurseffektivt jordbruk till att förutspå och övervaka skogsbränder samt energieffektivisering, säger hon.

Men i dagsläget säger hon att utvecklingen bromsas av att det finns en stor kunskapslucka samt saknas ett tydligt politiskt ledarskap kring hur AI kan och bör användas inom hållbarhetsområdet.

INFÖR REGERINGENS klimatpolitiska handlingsplan, som ska presenteras i höst, har Techsverige därför tagit fram sex förslag om hur techsektorn kan bidra till att Sverige når de nationella klimatmålen. Att ”genomföra en kraftfull och långsiktig satsning på AI för klimatet” är ett av förslagen.

– I grunden handlar det om att vi behöver ett tydligt politiskt ledarskap, vilket vi idag inte har. Man måste förstå och koppla den gröna omställningen med digitaliseringen. Gör vi inte det riskerar vi att förlora konkurrenskraft och skada ”Sverige AB”, säger Frida Faxborn.

ALEKSIS PIRINEN, AI-FORSKARE på Rise, erfar att intresset för AI började ta fart för omkring fyra till fem år sedan.

– Nu är det på kraftig uppgång, med mer forskning och fler aktörer som ser potentialen att använda AI som ett klimatverktyg. AI-tekniker kan användas inom allt från energieffektivisering och klimatanpassning till att identifiera våtmarker och dolda utsläppsläckage. I princip går det att applicera AI på alla hållbarhetsområden, säger han.

Men det finns en rad utmaningar med AI. I mitten av augusti kom nyheten om att ny AI-teknik från Google kan minska flygets klimatpåverkan. Tekniken gör det möjligt att flyga utan kondensationsstrimmor, vilket är de vita molnen som bildas bakom flygplan. Det innebär att uppvärmningseffekten från en flygresa kan minska med 35 procent, vilket är vad kondensationsstrimmor uppskattas orsaka.

ENLIGT ALEKSIS PIRINEN är det exempel som riskerar att motverka sitt syfte och i stället leda till ökade utsläpp.

– Så fort man effektiviserar något leder det ofta till ökad användning. Om varje enskild flygning blir mer miljövänlig, sänder det signalen att det inte gör lika stor skada att flyga och fler väljer det som transportalternativ. Så det räcker inte bara med AI-teknik, utan det måste kompletteras med andra åtgärder, som politiska beslut och beteendeförändringar.

EN ANDRA UTMANING menar han är att många AI-modeller är storskaliga och kräver mycket energi, vatten och andra resurser att använda vilket i sig leder till miljöskador.

Ytterligare en utmaning som Aleksis Pirinen lyfter är att användandet av AI riskerar att leda till ökad splittring i världen, då många utvecklingsländer inte har samma förutsättningar som länder i västvärlden.

– Om man lever i en region med osäkert elnät blir det svårare att använda AI. Då kan man hamna i händerna på andra länder som hjälper på distans, vilket kan leda till mindre effektiva insatser. Ett annat problem är att en oproportionerligt stor andel av AI-forskningen utförs av en förhållandevis liten grupp, ofta män i västvärlden, vilket kan snedvrida utvecklingen mot sådant som gynnar den gruppen, ibland på bekostnad av det för vilket den kanske behövs som mest, säger han.