LCA-expert ska stötta regeringens upphandlingsgrupp

Grattis till nya uppdraget i regeringens samverkansprogram!

– Det här blir kul. När vi började standardisera livscykelanalyser sa de att det inte fanns någon efterfrågan på det alls. Men under de senaste 25 till 30 åren har det hänt fantastiskt mycket. Nu kan man plötsligt ställa krav med livscykelperspektiv. Folk lyssnar och ställer frågor och det känns väldigt roligt. Samverkansgruppen är det närmaste beslutsfattarna som jag kommit.

När svängde det för livscykelanalysen?

– År 2006. Då kom en internationell standard för det som heter klimatavtryck, eller carbon foot print. Livscykelanalysen tar fram mätetalen som gör att man kan räkna fram koldioxidekvivalenter. Utan det går det inte att få fram procentmålen för minskning av utsläppen. Ska man minska med 70 procent, då måste man ju räkna för att veta att det verkligen blir så.

– Det var lyckligt att standarden för livscykelanalys kommit fram då. Utan den, hade vi inte kunnat sätta klimatmålen.

Vad ska du göra i arbetsgruppen för upphandling, med cirkulär och biobaserad ekonomi?

– Vi ska titta på vilka verktyg vi har och vad som faktiskt kan få genomslag. Jag ska också slåss för det cirkulära perspektivet. I det här regeringsuppdraget gör man en distinktion mellan klimatanpassad och cirkulär upphandling. Men det missar att det blir en ren klimatvinst när grejor används flera gånger eller när man energiåtervinner. Den cirkulära upphandlingen spelar i själva verket på samma planhalva som klimatåtgärderna. Min mission blir att visa att cirkulärt är ytterligare ett verktyg, och det mest verksamma, i klimatarbetet.

– Jag tänker också att man måste arbeta i stora grupper och med marknaden. Om företrädare för företag ser att de kan använda grejor på ett bättre sätt även ekonomiskt, som att de kommer att kunna offerera en bro till lägre pris till exempel, då ser de att de också blir konkurrenskraftiga. Då blir intresset mycket större än om man slår en vägledning i huvudet på dem.

Vad ska arbetsgruppen göra nu närmast?

– Just nu sammanställer vi kunskap. Vi ska identifiera vilka verktyg som finns redan idag och som regeringen kan börja med att rekommendera. Vi ska också föreslå de sammanhang där verktygen kan användas. Det blir kanske inte bara inom upphandling utan det kan också vara inom annan lagstiftning.

När ska ni vara färdiga?

– År 2022. Men vi ska inte vänta i två år innan vi presenterar något utan gör det allt eftersom vi får resultat. Vi har en öppen kanal till näringsdepartementet.

Vad är nästa drömuppdrag?

– Men jag är ju 72 år… Fast jag har en tagg i hjärtat när jag ser hur vi med våra konsumtionsmönster sliter på människor i andra länder, de som inte har det lika väl förspänt som vi.

– Min långsiktiga dröm är att de som tillverkar våra produkter, ska kunna leva under bra förhållanden och att vi kan köpa produkterna med rent samvete. Det är ändå vi i den rika världen som har ställt till det, medan de stackars fattiga får lida. Fast jag hinner väl inte med att göra något åt det.

Hur gör du själv med konsumtionen?

– Jag tänker mig för innan jag köper något nytt. Som exempel, sliter jag med min gamla gräsklippare och ser till att den får leva så länge den kan. Och hemma tänker vi att det där bordet som vi inte behöver, kan kanske något barn kan ta.