9 viktiga hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

1. Slutklubbat: Försäljningsstopp för fossildrivna bilar 3035

Det omstridda förslaget om att stoppa nya bilar som drivs på fossila bränslen godkändes på tisdagen av ministerrådet. Många trodde att förslaget redan var klubbat, men innan det slutligen skulle godkännas satte Tyskland stopp för överenskommelsen, vilket Miljö & Utveckling tidigare rapporterat om. Nu har man lyckats nå en överenskommelse om att det fortsatt ska vara möjligt att sälja konventionella bilar efter 2035 om de drivs på förnybara bränslen.

2. Uppgörelse om laddinfrastruktur och vätgas

På tisdagen kom EU-parlamentet och rådet överens om hårdare krav på laddinfrastruktur och vätgas. Beslutet, som kommer i form av en förordning, innebär bland annat att krav på en laddstation var 6O kilometer med 400 kW i varje riktning längs det transeuropeiska nätverket till 2025, och från 2027 upp till 600 kW. Även nya regler för tankningsstationer för vätgas och elladdning av fartyg och flygplan ingår.

– Detta är ett avgörande steg för elbilsrevolutionen. För att såväl konsumenter som fordonsindustrin ska våga satsa helhjärtat på elektrifieringen måste laddinfrastukturen vara på plats och just det ska EU säkerställa inom de närmaste två till sju åren, säger Jakop Dalunde (MP), medlem i transportutskottet, i en kommentar.

3. Klimatpolitiska rådet: EU lyckas hålla kursen

Utöver att granska Sveriges klimatpolitik, granskar Klimatpolitiska rådet också EU:s klimatpolitik. I sin femte rapport, som presenterades på onsdagen, lyfter rådet att EU, till skillnad från Sverige, lyckats hålla kursen.

– Trots kriget i Ukraina och höga elpriser håller EU fast vid målen om att minska utsläppen. EU:s ambitioner har dessutom stärkts i och med Fit for 55. Både klimatmålen och styrmedel är skärpta, sade rådets ordförande Cecilia Hermansson i samband med att hon presenterade rapporten.

I en intervju med Miljö & Utveckling lyfter Björn Sandén, rådets vice ordförande, att EU dessutom lyckats att se på det tuffa världsläget som ytterligare ett argument för att accelerera omställningen.

– Inom EU har man tagit världsläget som ytterligare ett argument för att göra mer på klimatområdet, i stället för tvärtom, säger han till Miljö & Utveckling.

4. Skogsuppgörelse får grönt ljus – utan svenskt stöd

Nu har EU:s ministerråd godkänt förordningen om ökat koldioxidupptag inom markanvändning och skogsbruk. Förslaget, som kallas LULUCF, har blivit kritiserat för att slå alltför hårt mot det svenska skogsbruket, och vid omröstningen lade Sverige ner sin röst.

– Det är olika förutsättningar mellan länderna och Sverige har en ganska unik situation med det svenska skogsbruket.  För EU som helhet ser vi att det är en viktig del utav det stora klimatpaketet, säger Sveriges energiminister Ebba Busch (KD), rapporterar Europaportalen.

Men Sveriges nedlagda röst spelade inte någon roll för slutresultatet, nu måste Sverige enligt de nya kraven öka sin kolinlagring i marken med ungefär fyra miljoner ton årligen.

5. Energiministrarna överens om gassektorns omställning

EU-ländernas energiministrar har enats om gemensamma regler för den inre marknaden för förnybar gas, naturgas och vätgas.

Syftet med lagstiftningen är att utforma gassektorns omställning till förnybar och koldioxidsnål gas, särskilt biometan och vätgas, i syfte att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet 2050.

Bland annat har medlemsländerna enats om att förlänga det frivilliga målet att minska efterfrågan på gas med 15 procent på ett år.

Nu återstår förhandling med EU-parlamentet innan förslagen slutgiltigt kan godkännas.

6. Så mycket vill EU höja andelen förnybar energi

Efter en 18 månaders lång process enades EU:s lagstiftare på torsdagen om ett rättsligt bindande mål om förnybar energi. Överenskommelsen landade i att höja andelen förnybar energi i EU:s totala energiförbrukning till 42,5 procent till 2030. Innan överenskommelsen blir till lag måste den formellt godkännas av EU-parlamentet och ministerrådet.

7. EU-parlamentet erkänner ekocid-brott

Efter en enhällig omröstning i utskottet för rättsliga frågor i förra veckan meddelade EU-parlamentet igår eftermiddag sitt stöd för att inkludera storskalig miljöförstöring, ekocid, i EU:s reviderade miljöbrottsdirektiv.

Enligt parlamentets utkast ska ”medlemsstaterna se till att varje beteende som orsakar allvarlig och antingen utbredd, långvarig eller oåterkallelig skada behandlas som ett brott av särskild allvarlighet och sanktioneras som sådant i enlighet med medlemsstaternas rättssystem”.

Det är första gången ekocidrelaterade brott ingår i en lagtext på europeisk nivå. Nästa steg för att ekocid slutgiltigt skall kunna erkännas i EU-lagstiftning är att Europeiska rådet och EU-kommissionen godkänner parlamentets beslut i en samrådsprocess – trilogmöte – under de kommande månaderna.

8. Skärpta regler för utsläpp av f-gaser

Europaparlamentet röstade på torsdagen igenom skärpta regler för utsläpp av f-gaser och ozonnedbrytande ämnen. Enligt överenskommelsen ska f-gaser vara helt utfasade till 2050. F-gaser finns till exempel i luftkonditioneringssystem, värmepumpar, ställverk eller astmasprayer.

Heléne Fritzon (S), som sitter i Europaparlamentets miljöutskott, kommenterar dagens beslut:

– Vi ställer oss bakom nollutsläpp av f-gaser till 2050 och en skyndsam utsläppsminskning av utsläppen redan till 2030. Dagens beslut är klimatsmart, rättvist och en viktig pusselbit i EU:s klimatpaket Fit for 55. Samtidigt är det viktigt att regleringen inte lägger krokben för EU:s gröna energiomställning. Vi vill inte hamna i en situation där värmepumpar och elnät inte har tillgång till reservdelar under en kritisk period för omställningen, säger Heléne Fritzon (S) i en kommentar.

Nu ska förslaget gå igenom det vanliga EU-maskineriet innan det kan godkännas.

9. Nationella utsläppsminskningar skruvas åt

Nu är de nationella klimatåtagandena slutgiltigt godkända. Det innebär att Sverige till 2030 ska öka sitt åtagande från 40 till 50 procents utsläppsminskning från de sektorer som inte ingår i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Hela EU ökar sina åtaganden från 30 till 40 procents utsläppsminskning.