9 viktiga hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

Förhandlarna har också enats om vilka flygbränslen som ska klassas som hållbara. Dessa är syntetiska bränslen, vissa biobränslen gjorda av överskottsmaterial från skogsbruk och jordbruk, biologiskt avfall, alger, använd matlagningsolja och vissa djurfetter, liksom återvunnet flygbränsle framställt av gas eller använd plast. Däremot inkluderas inte bränslen som framställts av foder och matgrödor eller av palm- och sojaprodukter.

Jakop Dalunde, Miljöpartiets EU-parlamentariker i transportutskottet, är positiv till överenskommelsen, men hade önskat en ännu högre ambitionsnivå.

– Vi gröna hade velat se en snabbare ökning och ett mer ambitiöst slutmål, med en 100 procentig övergång till hållbart flygbränsle år 2050. Men detta är ändå en viktig ambitionshöjning i jämförelse med kommissionens ursprungliga förslag, säger Jakop Dalunde i en kommentar.

Förslaget är en del av EU:s gröna giv, och ska bidra till att uppnå strategins mål om 90 procent minskade utsläpp i transportsektorn till 2050.

EU och Norge sluter grön allians

I början av veckan kom nyheten om att EU och Norge nu etablerar en grön allians för att stärka sina gemensamma klimatåtgärder, miljöskyddsinsatser och samarbete kring ren energi industriell omställning.

– Denna gröna allians gör det band vi redan har ännu starkare och gör att vi kan designa en bättre framtid tillsammans, sade, EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande i samband med att nyheten presenterades.

Så vill EU-utskott minska metanutsläppen

På onsdagen antog EU-parlamentets miljö – och industriutskott sin ståndpunkt om hur metanutsläppen ska minska. Det är den första lagstiftningen som syftar till att minska utsläppen av metan i atmosfären.

Metan är en kraftfull växthusgas som står för en tredjedel av den globala uppvärmningen och läcker ofta från fossilbränsleinfrastruktur under utvinning och transport av olja, kol och gas. För att komma till rätta med det lade EU-kommissionen i december 2021 fram ett förslag för att minska metanutsläppen från energisektorn.

Genom onsdagens omröstning har förslaget nu alltså kommit ytterligare en bit på vägen. Utskottet röstade bland annat för att bindande mål för metanutsläppsminskning från fossilindustrin ska föreslås senast 2025. Även förnybar gas kommer att omfattas av kraven.

Därtill enades ledamöterna om att också importerad energi ska ingå i de nya kraven från 2026, vilket det inte gjorde i EU-kommissionens ursprungliga förslag.

– Eftersom Europa importerar mer än 80 procent av fossila bränslen som förbränns, är det viktigt att utöka tillämpningsområdet för dessa regler till att även omfatta energiimport, säger den gröna lagstiftaren Jutta Paulus, parlamentets talare om förslaget.

Ledamöterna röstade också för att införa mer frekventa reparationsundersökningar. Enligt förslaget måste operatörer av gasinfrastruktur ersätta eller reparera alla metanläckande komponenter omedelbart efter upptäckt eller inom högst fem dagar. 

Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat om ett avslöjande från Kaliber, Sveriges Radio, om att endast ett fåtal av Sveriges stora naturgasanvändare redovisar sina utsläpp av metan.

Mats Björsell, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, förklarade då att problemet är att det ofta handlar om läckage som är svårta att hitta då det ofta är små utsläpp på flera ställen. Han lyfte också att det i dagsläget saknas krav på företag att mäta sina utsläpp av metan.

– Många anläggningar har inte haft någon press riktigt från lagstiftningen att ta tag i det här ännu, säger Mats Björsell till SR.

Förhoppningen med EU:s nya lagstiftning är att komma till rätta med den typen av problem.

Due diligence: Här är EU-utskottets förslag

Efter tuffa förhandlingar har nu EU:s lagstiftare nått en preliminär överenskommelse om hållbarhets-due diligence för företag. Lagstiftarna enades om att inkludera delar av finanssektorn, men undanta små och medelstora företag. Kraven kommer främst att gälla för uppströmsaktiviteter. I början av juni väntas EU-parlamentet anta sin slutgiltiga ståndpunkt i frågan.

Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDD, handlar om att avkräva europeiska bolag ett större ansvar för sin värdekedja. Enligt direktivet kommer bolag att bli skyldiga att se över värdekedjan och identifiera och vidta åtgärder om det finns någon negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller miljön. I början av juni väntas EU-parlamentet anta sin slutgiltiga ståndpunkt i frågan.

Läs mer om överenskommelsen här.

Miljöutskottet: Dags att få slut på fast fashion

På torsdagen antog EU-parlamentets miljöutskott sin ståndpunkt om EU:s textilstrategi. Ledamöterna vill bland annat att textilprodukter som säljs i EU ska vara hållbara, lättare att återanvända, reparera och återvinna, tillverkade till stor del av återvunna fibrer och fria från farliga ämnen.

Därtill vill de att textilier ska produceras på ett sätt som respekterar mänskliga, sociala och arbetstagares rättigheter, miljön och djurens välbefinnande genom hela leveranskedjan.

Enligt EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) som förhandlar förslaget, kan textilstrategi bli en verklig ”game changer” för hela branschen. Till Miljö & Utveckling säger han att textilsektorn under lång tid ”kommit undan” men att textilföretagen nu kan vänta en helt ny marknadssituation.

Läs hela intervjun mer Pär Holmgren här.

Swedwatch rasar mot EU:s exportfinansiering

Om klimatmålen ska nås behöver EU se över sin föråldrade politik och förbjuda exportfinansiering till olje – och gasprojekt. Det budskapet skickar organisationen Swedwatch nu till EU-kommissionen i ett policydokument.

Läs mer om Swedwatch krav på EU här.

Kravet på EU: Stoppa föroreningarna av mikroplaster

Fem EU-länder och Norge uppmanar EU att anta en ambitiös lagstiftning för att stoppa föroreningar av mikroplaster i miljön. Det gemensamma uttalandet är undertecknad av Danmark, Luxemburg, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och Norge.

I uttalandet välkomnar länderna EU:s mål om att minska mikroplaster i miljön med 30 procent till 2030, men de menar att målet måste underbyggas med EU-lagstiftning.

”Mikroplast hamnar i miljön i alla stadier av plastens livscykel – produktion, användning och kassering. De antar olika former och storlekar”, skriver de sex länderna i ett gemensamt uttalande som nyhetsbyrån Euractive tagit del av.

Luftföroreningar dödar barn i förtid

Luftföroreningar orsakar mer 1200 förtida dödsfall per år hos personer under 18 år. Dessutom ökar risken för kroniska sjukdomar senare i livet på grund av föroreningarna. Det visar en ny rapport från den europeiska miljöbyrån, EEA.  

Studien är den första av sitt slag som fokuserar främst på barn, och uppmanar myndigheter att fokusera på att förbättra luftkvaliteten runt skolor och förskolor samt idrottsanläggningar och knutpunkter för kollektivtrafik.

EU vill minska mikroplaster – stoppar konstgräs

Nu har EU:s expertkommitté för kemiska produkter, Reach, röstat för att förbjuda så kallade avsiktliga tillsatser av mikroplast (gummigranulat) i konstgräsplaner efter en övergångsperiod på åtta år.

Sverige och en majoritet av de övriga i kommittén röstade ja till förbudet, rapporterar TT/DN. Frågan är dock inte helt avgjord. EU:s ministerråd och EU-parlamentet har tre månader på sig att invända mot beslutet.