8 viktiga hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

På tisdagen godkände EU-parlamentet flera centrala delar i EU:s stora klimatpaket Fit for 55, som ska hjälpa EU att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030.  

Det handlar om koldioxidupptag inom markanvändning och skogsbruk, LULUCF, nationella utsläppsmål, ESR, och marknadsstabilitetsreserven, MSR.

I en kommentar om LULUCF säger Heléne Fritzon (S), ledamot i miljöutskottet, att hon och Socialdemokraterna är ”försiktigt positiva till förslaget om naturliga kolsänkor” och menar att det är mer balanserat än EU-kommissionens ursprungliga förslag.

– Sverige kommer att bära en stor del av ansvaret för att uppnå målen, nästan en sjättedel av EU:s totala kolsänka. Det är ett tufft mål, samtidigt är det positivt att det nya förslaget innebär att vi i praktiken inte får det lika svårt som vi tidigare trodde. Nu är det upp till den svenska regeringen att förverkliga förslaget, Heléne Fritzon (S).

EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd, som varit huvudförhandlare om de natonella utsläppsmålen, skriver på sin Twitter att det känns skönt att ”äntligen få gå i mål”.

”Med det nya regelverket säkerställer vi att alla, inte bara Sverige, behöver bidra till att minska EU:s utsläpp”, skriver hon.

Förslaget innebär att rika EU-länder, däribland Sverige, ska minska sina utsläpp med 50 procent jämfört med 2005 medan relativt fattiga Bulgarien, som fått det lägsta kravet, ska minska sitt utsläpp med tio procent

Kritik mot energieffektiviseringskrav för byggnader

På tisdagen antog EU-parlamentet sitt förslag om energieffektiviseringskrav för byggnader. Förslaget innebär att en stor del av Sveriges fastighetsbestånd måste energieffektiviseras. Miljö & Utveckling pratade med EU-parlamentariker Emma Wiesner (C ) om förslaget, som hennes partigrupp valde att rösta nej till.

– Hela lagstiftningen verkar vara utformad utan hänsyn till den vetenskapliga grund som ligger bakom, och det fokuserar inte på att finna den mest effektiva lösningen, säger Emma Wiesner (C).

Läs hela intervjun här.

Tyskland stoppar förbud mot fossilbilar – får tung kritik

Förra veckan kom beskedet att Tyskland och Italien stoppar EU-beslutet om att alla nya bilar ska vara fossilfria bilar till 2035. Nu kommer tung kritik mot Tyskland från svenskt håll.

– Det underminerar trovärdigheten för EU:s beslutsfattarprocess, säger Jakob Dalunde (MP) till Ekot.

Orsaken till att Tyskland vill stoppa förbudet är att man inte vill stänga dörren för e-bränslen.

Kritik mot EU-förslag om metaller: ”Riskerar försämra miljöprövningen”

På torsdagen lämnade EU-kommissionen ett förslag om hur EU ska kunna möta det ökande behovet av så kallade kritiska metaller inom unionen. Naturskyddsföreningen anser att förslaget riskerar att försämra kvaliteten på miljöprövningen och i slutändan ge tillstånd till gruvor som skapar problem för miljön och lokalsamhället.

– Det finns en stor risk att forcerade miljöprövningar leder till sämre miljökrav och tillstånd till gruvor på olämpliga platser, säger Karin Lexén generalsekreterare Naturskyddsföreningen i en kommentar.

Så vill EU få gröna företag att stanna i unionen

På torsdagen presenterade EU-kommissionen fler delar i sitt gröna industripaket som är EU:s svar på USA:s stora klimatstödspaket IRA.

Kommissionen föreslår att minst 40 procent av EU:s behov av grön teknik ska tillverkas i unionen. Med grön teknik avses solpaneler, batterier, koldioxidinlagring, värmepumpar, vindturbiner och vissa typer av småskaliga modulära kärnreaktorer. 

Förra veckan presenterade kommissionen en annan del av paketet, som handlar om att det ska vara lättare för medlemsländerna att subventionera förnybart och grön teknik. Dessutom ska företag som tillverkar gröna produkter som batterier och värmepumpar få stöd av skattebetalarna.

I sommar väntas förslag på finansiering av satsningarna och mer konkreta förslag om vidareutbildning

Så vill kommissionen öka andelen förnybart

På tisdagen lade EU-kommissionen fram ett förslag på ändringar i EU:s energimarknad för att få ner priserna, minska beroendet av fossila bränslen och öka andelen förnybart. Den föreslagna reformen omfattar åtgärder som ska leda till mer långsiktiga avtal som bygger på fossilfri energiproduktion. Dessutom ska val av förnybar energi enligt förslaget synas på konsumenternas fakturor.

Förbud mot statsstöd till biodrivmedel stryks

Förbudet att ge statsstöd till biodrivmedel som omfattas av en ”leverans- eller inblandningsskyldighet” stryks av EU-kommissionen, rapporterar Alltinget.

Bakgrunden är att EU-kommissionen har beslutat om ändringar i de permanenta och temporära statsstödsregelverken. Beslutet öppnar upp för att helt skattebefria biodrivmedel, utan att det anses vara ett statsstöd som behöver prövas hos kommissionen skriver Alltinget.

Detta innebär att turerna kring reduktionsplikten samt den EU-dom som upphävt skattebefrielsen av biogas sätt i ett nytt ljus och Tidöpartierna kan sänka ”priset vid pump” och samtidigt klara klimatmålet för transportsektorn, skriver Alltinget.

Mål för energieffektivisering klart

För en vecka sedan nåddes en överenskommelse om att minska energianvändningen – genom effektiviseringar eller besparingar – med 11,7 procent till 2030 jämfört med 2020. Det innebär att energisparandet nästan fördubblas per år jämfört med nuvarande regelverk. Miljö & Utveckling skriver mer om det här.