nr-logo

Hållbarhet i praktiken

Miljö & Utveckling listar sju forskningsprojekt för energismarta hus.
Miljö & Utveckling listar sju forskningsprojekt för energismarta hus. FOTO: stock.xchng

7 projekt för energismarta hus att hålla koll på

54 miljoner kronor har delats ut till forskning om energianvändning i byggnader från Energimyndighetens program E2B2. Miljö & Utveckling listar sju intressanta projekt, värda att hålla ögonen på.

  • Annons 1

1. Superisolerande puts

En ny slags puts kan även fungera som isolering. Nu ska forskare vid Chalmers tekniska högskola undersöka putsen närmare. Enligt E2B2 kan ett 5-6 centimeter tjockt putslager förbättra U-värdet (som är ett mått på hur välisolerad till exempel en vägg är) med 70 procent. Putsen är så kallad aerogel puts och målet är att ta fram en rekommendation för hur den ska användas i Sverige. Slutdatum: 2021-12-31

För dig som redan nu vill veta mer om aerogel puts finns ett examensarbete från Högskolan i Gävle att läsa här. 

2. Kostar ett energieffektivt hus mer?

Att fastighetens värde påverkas positivt är en viktig faktor för den fastighetsägare som funderar på att investera i olika energiåtgärder. Men har energieffektivitet någon betydelse vid en försäljning? Nu ska forskare på Linköpings universitet undersöka hur – och om – byggnaders energiprestanda påverkar priset. Slutdatum: 2020-12-31

3. Koll på energianvändningen

Fler än en nybliven husägare har irriterats över att det går åt mer energi än vad man trott. De beräkningar som gjort stämmer helt enkelt inte med verkligheten.

Det kan bero på många olika saker; kanske har det fuskats vid bygget, eller också stämmer schablonerna som används när energianvändningen räknas ut inte med verkligheten. Med jämna mellanrum kommer nyheter om att det ena eller andra värdet inte är korrekt. Ett exempel är varmvattenanvändningen som kan variera kraftigt mellan olika hushåll.

Nu vill forskare knutna till byggbolaget NCC undersöka om det går att förbättra beräkningsmetoderna. De kommer att titta närmare på hur man räknar ut den framtida energianvändningen i ett flerbostadshus. Slutdatum: 2021-10-01

4. Tre renoveringsmetoder jämförs

Tre likande hus har renoverats på tre olika sätt i ett bostadsområde i Borlänge. Nu ska det utvärderas av Högskolan Dalarna. Bland annat tänker forskarna undersöka kostnadseffektivitet, upplevd komfort och kvalitetsförbättring. Fortfarande återstår mycket arbete innan miljonprogrammet är renoverat. Ur det här forskningsprojektet kan det komma tips och råd för kommande projekt. Slutdatum: 2020-04-01

5. Energieffektivisering av städer

Forskare på KTH ska ta fram ett beslutsstödsystem för fastighetsenergi. Det låter som rena grekiskan men tanken är att försöka styra investeringar hos kommuner eller fastighetsägare, så att pengarna hamnar där de gör mest nytta. Slutdatum: 2021-10-01

6. Kylning med minimalt effektbehov

Effektfrågan är flitigt omdebatterad i fastighets- och energibranschen. Hus är ofta tunga konstruktioner som tar god tid på sig att ändra temperatur. Den här trögheten kan man dra nytta av för att minska behovet av energi (el, värme, kyla) tillfälligt, när efterfrågan är hög. Diskussionen har hittills mest handlat om att få ner efterfrågan av värme under kalla vinternätter. På så sätt kan man minska behovet av energi när det är som allra störst och risken är hög att reservkraftverk (ibland oljeledade) måste startas.

Nu vill forskare vid Lunds Universitet undersöka sommarens motsvarighet: effekttoppar när det blir väldigt varmt och alla hus måste kylas samtidigt. Kanske går det att även här utnyttja byggnadens stora massa för att flytta effektbehovet i tid. Slutdatum: 2021-05-31

7. Simulerar hela Stockholm

KTH vill simulera hela Stockholmsregionens fastighetsbestånd för att ta fram underlag för beslut om till exempel var nya kraftvärmeverk ska placeras. Forskarna tittar också på hur byggnaderna kan fungera som energilager för att flytta om effekttoppar. Målet är att ta fram ett verktyg som utvärderar olika lösningar automatiskt. Slutdatum: 2021-02-28

Läs mer: Byggandets klimatpåverkan ett underskattat problem

Kommentarer

Kommentera

Kommentarer förhandsgranskas inte. Alla kommentatorer ansvarar för sina egna inlägg. Håll god ton och följ lagen. Klicka här för att läsa våra regler för kommentarer.

Fler nyheter

  • Annonskod Huvudspalten 4

”Sverige kan bli det klimatmässiga föredöme som omvärlden behöver”

Mattias Goldmann om 73-punktsöverenskommelsen:

Förutsättningarna för att nå klimatmålen till år 2030 förbättras kraftigt med 73-punktsöverenskommelsen mellan socialdemokraterna, centerpartiet, liberalerna och miljöpartiet. Men de viktigaste punkterna behöver konkretiseras och utformas så att de ger maximal klimatnytta, skriver Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet, i en debattartikel för Miljö & Utveckling.