7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU:s nuvarande mål är att minska utsläppen med 55 procent till 2030, jämfört med 1990. Men med nuvarande politik kommer utsläppen endast minska med 43 procent. Om man räknar in politik som planerats, men ännu inte införts, stiger siffran till 48 procent, enligt rapporten. Men då är det fortfarande sju procentenheter som saknas.

I ett uttalande om rapporten säger EU:s nya klimatkommissionär Wopke Hoekstra att takten i utsläppsminskningarna behöver öka och lyfter tre huvudområden som han ser som särskilt kritiska.

– För det första krävs betydande utsläppsminskningar i byggnader och transporter. Framstegen inom dessa sektorer har i bästa fall varit tröga. För det andra behöver den naturliga kolsänkan växa. På vissa ställen har kolsänkan blivit en källa till utsläpp, och det är oroande. Och tre, vi behöver mycket mer betydande framsteg för att minska utsläppen inom jordbruket, säger han enligt The Guardian.

Förpackningsstriden: Nu väljer miljöutskottet sida

Nu har EU:s miljöutskott, ENVI, antagit sin ståndpunkt om hur förpackningsavfallet inom EU ska minska. Det handlar om de så kallade PPWR-reglerna, eller förpackningsförordningen, som syftar till att göra det enklare att återanvända och återvinna förpackningar, samt minska onödiga förpackningar och avfall.

En omdiskuterad fråga är om engångsförpackningar ska förbjudas eller inte, något som Miljö & Utveckling rapporterat om i flera artiklar. På ena sidan finns de som menar ett förbud riskerar att leda till ökad plastanvändning och utsläpp. På andra sidan de som menar det motsatta. I frågan ställs olika forskningsrapporter mot varandra.

Men nu har miljöutskottet valt sida. Efter tisdagens omröstning står det klart att utskottet vill se ett förbud mot engångsförpackningar till förmån för förpackningar som kan återbrukas. Beskedet välkomnas av organisationen Zero Waste Europé, som står bakom en av rapporterna som förespråkar förbudet.

– Detta tillägg utmanar snabbmatsjättar som McDonald´s och betonar vikten av miljövänliga val framför engångsförpackningar, säger Raphaelle Catté som arbetar med policy och research på organisationen.

Utöver det föreslår miljöutskottet ett förbud mot försäljning av bärkassar som väger under 15 mikron i de nya PPWR-reglerna. Därtill vill de se specifika minskningsmål av plastförpackningsavfall och föreslår en minskning med 10 procent till 2030, 15 procent till 2035 och 20 procent till 2040.

I slutet av 2025 vill utskottet också att kommissionen föreslår hållbarhetskriterier för biobaserad plast. Det vill också förbjuda att man avsiktligt tillsätter skadliga ämnen, som PFAS, i livsmedelsförpackningar. Utskottet vill också att EU-länderna ser till att 90 procent av materialen i förpackningar (plast, trä, järnmetaller, aluminium, glas, papper och kartong) samlas in separat senast 2029.

Zero Waste Europé välkomnar det faktum att miljöutskottet, till skillnad från kommissionen, vill införa krav på att 50 procent av förpackningar till stora hushållsapparater ska kunna återanvändas.

Förslaget: Förbjud fossildrivna stadsbussar till 2030

Miljöutskottet har också röstat om strängare utsläppskrav för tunga fordon, som lastbilar och bussar. Ledamöterna enades bland annat om att alla nyregistrerade stadsbussar bör vara nollutsläppsfordon från 2030, med möjligheten för medlemsstaterna att begära ett undantag för stadsbussar som drivs på biometan till 2035.

Vidare enades ledamöterna om mål för hur mycket utsläppen från tunga fordon ska minska. Mellan 2030–2034 vill ledamöterna se en 45 procentig utsläppsminskning från dessa fordon. Mellan 2035–2039 vill de se utsläppsminskningar med 70 procents och från och med 2040 vill de se en minskning med 90 procent.

Industriutskottet vill satsa på kärnfusion – kritiseras av WWF

På onsdagen antog EU:s industriutskott sin förhandlingsposition gällande den så kallade Net Zero Industry Act. Förordningen syftar till att skala upp produktionen av ren teknik inom EU. Det handlar bland annat om solpaneler, vindkraftverk, batterier och teknik för kärnkraft.

Ledamöterna vill bland annat utöka listan över tekniker som ingår i förslaget. Bland annat vill de inkludera kärnklyvning och fusionsteknik samt teknik för hållbara flygbränslen.

Förslaget kritiseras av WWF. Organisationen menar att det är att lägga fokus på fel sak, då exempelvis kärnfusion är en hittills oprövad teknik som de menar kan ta ”årtionden att bli tillgänglig”.

– Att ändra tillämpningsområdet för Net Zero Industry Act riskerar att avleda skattebetalarnas pengar från den gröna nyckelteknologi vi behöver för att minska koldioxidutsläppen i vår industri. 2030 är precis runt hörnet; EU borde istället investera i grön teknik som verkligen är ren och som kan ge snabbt utsläpp av koldioxid, säger Camille Maury, senior rådgivare för fossilfri industri på WWF i en kommentar.

Utöver att utöka listan över vilka tekniker som ska ingå, vill industriutskottet bredda lagen att omfatta hela leveranskedjan, inklusive maskiner och material. Detta ingår inte i kommissionens förslag. De vill också se mer effektiva tillståndsprocesser genom en tidslinje på 9 till 12 månader för vanliga projekt och 6 till 9 månader för strategiska projekt.

Begränsning av växtskyddsmedel – så kan Sverige påverkas

Miljöutskottet har i veckan också enats kring sin ståndpunkt om en ny växtskyddsmedelsförordning. Förordningen syftar till att begränsa användningen av växtskyddsmedel för att stärka den biologiska mångfalden i Europa.

Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner hyllar förslaget, som hon menar är en stor vinst för svenska lantbrukare.

Bland annat välkomnar hon utskottets förslag om ett undantag för Sverige, Danmark och Finland, som redan minskat användningen av växtskyddsmedel. Till 2030 behöver länderna, enligt miljöutskottets förslag, minska användandet av växtskyddsmedel med 15 procent. Alla andra länder behöver minska användandet med 35 procent.

– Svenska lantbrukare är antagligen bäst i världen på växtskyddsmedelsanvändande. Vi använder nämligen bara en femtedel så mycket växtskyddsmedel som EU-genomsnittet, och bara en tiondel så mycket av de farligaste substanserna, säger Emma Wiesner i en kommentar.

En ytterligare punkt i utskottets förslag som Emma Wiesner framhåller är ett godkännande för alternativa växtskyddsmedel. Däremot är hon mindre nöjd över kraven vad gäller integrerat växtskydd, som hon menar är för detaljerade.

– Just därför röstade jag annorlunda där, för en mer flexibel skrivning. Det gick inte igenom i utskottet, men jag har förhoppningar om att det kommer bli bättre när vi röstar i hela parlamentet om en månad, kommenterar hon.

Nu ska förslaget förhandlas med medlemsstaterna. Emma Wiesner uppger dock att det går trögt och att hon inte ser framför sig en överenskommelse innan EU-valet nästa år.

127 organisationer kräver plan för hållbart matsystem

Trots tidigare löften har EU-kommissionen fortfarande inte presenterat ett nytt ramverk för ett hållbart livsmedelssystem. I ett öppet brev uppmanar nu 127 organisationer kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att lägga fram den utlovade planen.

– Det är otroligt viktigt att vi får ett ambitiöst rättsligt ramverk för ett hållbart livsmedelssystem, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter som är en av de 127 organisationer som skrivit under brevet. Läs mer här.

Så oeniga är Sveriges EU-parlamentariker om hållbarhet

Svenska EU-parlamentariker är nästan helt eniga kring vissa hållbarhetsfrågor – men helt oeniga kring andra. Det visar en ny undersökning som har kartlagt svenska EU-parlamentarikers syn på ett stort antal hållbarhetsfrågor. Här finns till exempel en nästan total uppslutning kring de globala målen för hållbar utveckling – Agenda 2030. Läs mer här.