7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

”Sista chansen” för EU-lag om företagsansvar

Det belgiska ordförandeskapet har nu lagt fram en slutgiltig kompromisstext om EU-lagen om företagsansvar, CSDDD. Lagen, som syftar till att företag ska ansvara över vad som händer i deras värdekedjor kopplat till miljö och mänskliga rättigheter, har varit omdiskuterad och den slutgiltiga omröstningen har flera gånger skjutits på framtiden.

Enligt Euronews, som tagit del av texten, har det nya förslaget kraftigt vattnats ur. Enligt förslaget ska nu endast företag med mer än 1 000 anställda och 300 miljoner euro i global omsättning omfattas.

”Ordförandeskapet anser att den övergripande kompromissen som föreslagits är balanserad och bör möjliggöra en överenskommelse om texten” skriver det belgiska ordförandeskapet i dokumentet, enligt Euronews.

I texten bjuder det belgiska ordförandeskapet in ambassadörer från medlemsländerna att godkänna texten vid ett möte den 8 mars, skriver Euronews. Det är alltså idag, fredag. Men för Miljö & Utveckling uppger Fairtrade, som noggrant följer frågan, att de på torsdagskvällen nåddes av beskedet att omröstningen åter flyttas på framtiden. Enligt Fairtrade är nästa datum som är satt för omröstning fredagen den 15 mars, alltså om en vecka.

Många miljö- och civilsamhälleorganisationer visar stort engagemang för att CSDDD ska gå igenom. Euronews skriver att demonstranter samlades på onsdagsmorgonen utanför den franska ambassaden för att driva på för ett godkännande av lagen.

”Det är dags för dessa ministrar att sluta leka med människors liv och att sluta upprätthålla status quo genom att tillåta företagsmissbruk.” Sade Alban Grosdidier från miljögruppen Friends of the Earth till Euronews.

Argumentet att stoppa lagen handlar, som Miljö & Utveckling rapporterat om vid flertalet tillfällen, om att det riskerar att bli administrativt tung för små- och medelstora företag.

Läs mer här.

Storslagna planer på koldioxidinfångning – splittrat bland länderna

EU-kommissionen sätter stor tilltro till storskalig infångning och lagring av koldioxid i sitt arbete mot att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Enligt ett läckt dokument, som Aktuell Hållbarhet har rapporterat om, ska 50 miljoner ton CO2 avskiljas årligen.

Samtidigt har EU-parlamentet och ministerrådet nyligen nått en uppgörelse om världens första certifieringssystem för kolinlagring, med syftet att skala upp negativa utsläpp.

Nu visar det sig att många EU-länder är skeptiska när det kommer till just det här, något som enligt Aktuell Hållbarhet framgår av minnesanteckningar från ett möte mellan länderna.

Läs mer här.

22 EU-länder: Underlätta för bönderna i klimatomställningen

EU:s klimatlagstiftning har gjort livet svårt för europeiska bönder som drabbats av till fallande inkomster, stigande kostnader och orättvis konkurrens till länder utanför unionen. Det menar Jordbruksministrar från 22 av EU:s 27 stader, som i ett brev till EU-kommissionen säger att de vill se kraftfulla och omedelbara åtgärder för att underlätta för bönder, ekonomiskt och regelmässigt.

Brevet, som Bloomberg News har tagit del av, skickas i samband med att EU-kommissionen just ny arbetar med nya lagförslag som ska underlägga för bönderna i samband med de miljörelaterade kraven i EU:s jordbrukspolitik.

– Vi har arbetat med den rättvisa övergången för kolarbetare, men vi har inte gjort så mycket för effekten på bönderna till följd av denna djupa omvandling, säger Spaniens miljöminister Teresa Ribera till Bloomberg News.

Läs mer här.

EU vill förbjuda produkter tillverkade under tvång

Produkter som tillverkats under tvångsarbete ska förbjudas på EU-marknaden. Den överenskommelsen nådde förhandlare i EU-parlamentet och EU:s medlemsländer i ministerrådet i veckan.

Enligt den föreslagna texten ska nationella myndigheter eller EU-kommissionen, i de fall tredjeländer är inblandade utreda misstänkt tvångsarbete i företags leverantörskedjor. Om utredningen kommer fram till att tvångsarbete har förekommit, kan myndigheterna kräva att relevanta varor dras tillbaka från EU-marknaden. Då skulle varorna behöva skänkas, återvinnas eller förstöras, enligt uppgörelsen.

Företag som inte följer lagen kan bötfällas. Om de däremot ser till att eliminera tvångsarbetet kan produkterna släppas ut på marknaden igen.

– Denna lag är banbrytande på området för mänskliga rättigheter, säger den nederländske EU-parlamentarikern Samira Rafaela, som sitter med i den liberala gruppen Renew Europe och som har förhandlat lagen.

EU-parlamentet och rådet måste nu ge ett formellt godkännande av lagen innan den kan betraktas som slutgiltigt godkänd.

Läs mer här.

Så vill EU minska förpackningsavfallet – uppgörelse nådd

I veckan kom EU:s förhandlare i parlamentet och ministerrådet också överens om nya åtgärder för att komma till rätta med berget av förpackningsavfall som växer snabbare än återvinningstakten. Särskilt vill man komma till rätta med den stora mängden plastavfall.

Överenskommelsen stämmer i stort överens med de hållbarhetskrav och mål som EU-kommissionen föreslagit. Förslaget vill bland annat begränsa flera förpackningar till år 2030, som engångsförpackningar, fruktpåsar i plast i matbutiker, miniatyrförpackningar för toalettartiklar inom exempelvis hotellverksamhet samt PFAS och andra evighetskemikalier i livsmedelsförpackningar.

I uppgörelsen föreslår EU-förhandlarna även ökade möjligheter för konsumenter att återvinna förpackningar, samt ökade möjligheter att ta med egna behållare vid take away-ställen.

Överenskommelsen är än så längre preliminär, men väntas få grönt ljus under våren.

Läs mer här.

Hållbar upphandling anpassas till CSDDD

Adda Inköpscentral, som ägs av Sveriges Kommuner och Regioner, har under nästan tre år tillsammans med Regionernas Nationella kansli för hållbar upphandling och Upphandlingsmyndigheten arbetat med att ta fram nya villkor för hållbara leveranskedjor i upphandling. Bland annat har villkoren, som ursprungligen lanserades 2018, anpassats till internationella ramverk som FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter och ILO:s konventioner. De nya villkoren har också anpassats till EU-förslaget Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD. Också uppförandekoden för offentliga upphandlare har linjerats med regelverken.

– Tidigare var villkoren och uppförandekoden samt tillhörande vägledning uppdelade på ett sätt som skapade osäkerhet om vad som gäller. Nu har vi säkerställt att allt hänger samman, bland annat med hjälp från juridisk expertis, säger Peter Nohrstedt.

Läs mer här.

Green Claims och luftkvalitet – här är nästa veckas omröstningar

Nästa vecka träffas EU:s parlamentsledamöter i Strasbourg för att debattera och rösta om aktuella frågor. Stora frågor inom hållbarhetsområdet står på agendan.

På onsdag ska parlamentet bland annat anta sin ståndpunkt om den omdiskuterade Green Claims-lagen, som syftar till att stoppa vilseledande miljöpåståenden i företags marknadsföring.

– Huvudförslaget från kommissionen har vi helt ändrat. Den byggde den på att alla miljöpåståenden som görs inom EU ska tredjepartsgranskas innan de får komma ut på marknaden. Vi har ändrat så att kommissionen kommer ta fram en lista på vanliga miljöpåståenden som företag kan göra inom EU, säger Moderaternas EU-parlamentariker Arba Kokalari (M) som förhandlat i frågan under en pressträff inför plenarsessionen i Strasbourg.

EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) har också suttit med i förhandlingar om Green Claims. Hon säger att hon är extra stolt över att de nya regelverket kommer att göra det tydligare kring vad företag får säga när det kommer till klimatkompensation.

– Det här stärker regelverket för vad som ska gälla för klimatkompensation.  Kompensera och klimatkompensera ska aldrig vara en ursäkt att inte också minska sina utsläpp och det stärker vi upp regelverket för, säger hon.

Utöver det ska parlamentet rösta om byggnaders energiprestanda, EPBD. Huvudmålen för översynen är att alla nya byggnader bör vara utsläppsfria senast 2030, samt nya offentliga byggnader från och med 2028.

Arba Kokalari (M) är kritisk till lagen.

– Vi har varit väldigt kritiska till den, och kommer fortsätta att vara kritiska. Vi ska sätta oss ner och bestämma hur vi ska rösta. Men det här är en enorm detaljreglering av byggsektorn som vi tror kommer att öka klimatutsläppen. Den kan ha goda intentioner men faller helt fel, säger hon.

Utöver Green Claims och byggnaders energiprestanda, ska parlamentet rösta om nya regler för att minska utsläppen från vägtrafik, samt nya regler kring avfallshantering förför allt matsvinn och textilavfall.