7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU Veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
✔ EU-ja till nya gruvregler
✔ Ansökan om att bli EU:s miljöhuvudstad öppen
✔ Revisionsrätten sågar EU:s biobränslepolitik
✔ Sverige kan få undantag i renoveringskrav
✔ Experten om färdigförhandlade CSDDD
✔ På måndag träder visselblåsarlagen ikraft – det gäller
✔ Nu höjs rederiernas miljöavgifter

7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
EU-parlamentet vill ge snabbspår för gruvor med kritiska mineraler och metaller. Foto: Adobe Stock.

EU-ja till nya gruvregler

I veckan klubbade EU-parlamentet igenom en ny gruvlagstiftning, den så kallade Critical raw materials act, CRMA. Lagstiftningen innebär att nya gruvor där det finns kritiska och strategiska metaller och mineraler som innebär tillståndsprocess. Syftet med lagstiftningen är att göra EU självförsörjande, och komma bort från beroende från bland annat Kina.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Lagen slår fast att det får ta som mest två år och tre månader från ansökan till färdigt tillstånd för att starta en gruva. Det ska också bli lättare att få undantag från bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, då gruvintresset räknas som ett ”överordnat” mot miljöintresset.

– Det här kommer att främja gruvdriften, bearbetningen och återvinningen i Europa, säger den tyske EU-parlamentsledamoten Nicola Beer i ett uttalande i samband med att parlamentet slutligt godkänt uppgörelsen.

Naturskyddsföreningen är däremot kritiska till den nya lagstiftningen. Till Miljö & Utveckling säger organisationens generalsekreterare Karin Lexén att ”risken är att miljöprövningen för gruvor forceras”.

– Det kan i sin tur leda till ett hot både mot oersättliga naturvärden och andra berörda intressen som samebyar, lokalbefolkning och turistföretag, säger hon.

Vad finns det för alternativ till nya gruvor? 

– Vi tycker att fokus ska ligga på hushållning, återvinning och återbruk samt sekundär utvinning (exempelvis ur gammalt gruvavfall) före öppnandet av nya gruvor, säger hon.

Målet med den nya lagstiftningen är att minst 10 procent av de kritiska metallerna och mineralerna ska ha brutits och 40 procent behandlats inom EU till 2030. Inom kort väntas EU:s ministerråd också anta lagen, som kan träda i kraft om 1,5 år.

Ansökan om att bli EU:s miljöhuvudstad öppen

Nu kan städer som engagerar sig inom hållbar utveckling ansöka om att bli EU:s miljöhuvudstad 2026. Vinnarna får utmärkelserna European Green Capital och Green Leaf, som syftar till att uppmuntra städer att engagera sig mer inom hållbarhet samt förbättra invånarnas livskvalitet. De kommer också att tilldelas ekonomisk ersättning för fortsätt arbete.

Ansökan är öppen fram till den 30 april 2024. En oberoende expertpanel kommer att granska och bedöma städernas arbete med luftkvalitet, vatten, biologisk mångfald, grönområden och hållbar markanvändning, avfall och cirkulär ekonomi, ljus, begränsning av klimatförändringar samt klimatanpassning.

– Det här är en möjlighet att inte bara vinna den prestigefyllda titeln, utan också att dela fantastiska berättelser och handlingar med andra städer och inspirera varandra i processen, kommenterar Virginijus Sinkevičius, EU:s kommissionär för miljö, hav och fiske och uppmanar alla EU-städer att ansöka om att bli 2026 års miljöhuvudstad.

Revisionsrätten sågar EU:s biobränslepolitik

EU:s regler för biobränslen saknar långsiktiga perspektiv, innehåller för komplexa regler samt riskerar att leda till att EU:s klimatmål missas. Den kritiken ger EU:s revisionsrätt, ECA, i en ny analys av EU:s politik för biobränslen.

– Biobränslen är tänkta att bidra till EU:s klimatneutralitetsmål och stärka dess energisuveränitet. Men med sin nuvarande biobränslepolicy kör EU utan karta och riskerar att missa sin destination, säger Nikolaos Milionis, från ECA som ledde granskningen.

Enligt ECA har den otydliga politiken påverkat investerares förtroende att satsa på biobränslen. I analysen uppmanar revisionsrätten EU-kommissionen att ”öka stabiliteten i biobränsleproduktionen” genom att införa tydligare regler och långsiktiga perspektiv, även efter 2030.

Sverige kan få undantag i renoveringskrav

Sverige kan få undantag i det nya direktivet om byggnaders energiprestanda, EPBD, som EU:s institutioner enades om förra veckan. Detta då direktivet innehåller undantag för länder som kommit långt i omställningen till fossilfri energianvändning i kravet om att minska energianvändningen i byggnader med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Länder, som Sverige, kan få anpassa de målnivåerna.

Enligt Altinget ska anpassningen dock ske på ett sätt som gör att Sverige når EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Exakt hur detaljerna i undantaget blir verkar dock inte ha fastställts.

– Sverige har redan gjort övergången till en i princip fossilfri energianvändning i våra bostäder, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande och menar att det därför är naturligt att Sverige får justerade nivåer, enligt Altinget.

Experten om färdigförhandlade CSDDD

EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD, eller CS3D, klubbades på torsdagsmorgonen av EU:s institutioner. Det är fortfarande några tekniska detaljer kvar att reda ut, men huvuddragen bedöms som färdigförhandlade.

Syftet med de nya reglerna är att storbolag ska ta ansvar över vad som sker i deras värdekedjor kopplat till miljö och mänskliga rättigheter. Reglerna bygger på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, samt OECD:s riktlinjer.

– För första gången får vi nu en bindande lagstiftning som kräver att företag har en process där de tar ansvar över, och motverkar, riskerna i sina leverantörsled. Det blir en jättestor förändring för alla företag som omfattas, säger Christopher Atapattu Riddselius, som är due diligence-expert på ETI Sverige till Miljö & Utveckling.

Läs mer om Christopher Atapattu Riddselius spaningar här.

På måndag träder visselblåsarlagen ikraft – det gäller

På måndag börjar visselblåsarlagen gälla för små och medelstora företag. Funktionen, som redan gäller för företag med fler än 250 anställda, ska göra det möjligt för företag att tidigt uppmärksamma och hantera missförhållanden i verksamheten.

Lise-Lotte Argulander, expert på arbetsrätt och arbetsmiljö vid företagarorganisationen Företagarna, berättar att de grundläggande kraven för ett visselblåsarsystem innefattar att företaget måste ha interna rapporteringskanaler och en organisation som kan ta emot visselblåsningar. Detta kan göras antingen internt på företaget eller genom extern hjälp, men viktigast är att det är en självständig del av företaget.

– En nyckelaspekt är att den som tar emot visselblåsningen inte bör vara en chef utan individ som har detta som uppdrag. Detta säkerställer oberoende och minimerar risken för repressalier.

Läs mer om vad den nya lagen innebär här.

Nu höjs rederiernas miljöavgifter

Från och med 1 januari 2024 ingår rederier i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Nu lanseras så kallade ETS-miljöavgifter.

Finnline är ett av många rederier som lanserar en så kallad ETS-miljöavgift i samband med att rederier omfattas av handelssystemet. Enligt Finnline kommer avgiften för sjöcontainrar, bulkenheter och kombinationer att fastställas baseras på metrisk basis. För traditionella bulklaster kommer avgiften att baseras på ton. Miljöavgiften kommer i sin tur att styras av det aktuella priset på utsläppsrätter. 

Läs mer här.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.