7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Moderaternas Jessica Poljärd, som röstade nej till förslaget, är positiv till utfallet. På plattformen X skriver hon att hon är ”glad över att Europaparlamentet i dag förkastade ett förslag som hade hotat Europas lantbruk och vår livsmedelsförsörjning”.

Centerpartiets Emma Wiesner anser däremot att det är ”ett oförlåtligt svek mot det svenska lantbruket” att inte godkänna den nya lagen. Till en början var hon likt Jessica Polfjärd negativ till lagstiftningen som hon ansåg gick för långt. Men då förhandlingar lett fram till att Sverige skulle omfattas av ett undantag i lagstiftningen röstade hon på onsdagen ja till förslaget.

Eftersom lagen inte gick igenom, menar Emma Wiesner att delarna i den del som handlar om att utveckla mindre farliga alternativ till dagens växtskyddsmedel stoppas.

– Att bara sätta stopp för utveckling är inte seriös lantbrukspolitik. Bönderna kidnappas som alibin och brickor i högerpartiernas spel. Det är inget annat än landsbygdspopulism. Många bönder oroar sig över att kemikalieanvändningen i jordburket i övriga Europa ska få skadliga miljökonsekvenser för bland annat pollinerare. Om de på allvar brydde sig om de svenska lantbrukarna, så hade de röstat ja till denna unika möjlighet att stärka deras konkurrensmöjlighet och samtidigt stärka miljöarbetet, säger Emma Wiesner i en kommentar.

Under onsdagen röstade EU-parlamentarikerna om att ge lagförslaget en ny chans, och skicka tillbaka det till miljöutskottet. Även den omröstningen föll med 324 mot 292 röster, något som välkomnades av KD:s Sara Skyttedal.

“Bönderna kan andas ut. Inga bindande orealistiska krav på minskad användning av växtskyddsmedel.” skriver hon på X.

Parlamentet antar nya förpackningsregler – kritiseras av miljörörelsen

Nu har EU-parlamentet antagit sin ståndpunkt inför förhandlingarna om nya regler för att minska förpackningsavfallet i unionen. Det handlar om att göra det lättare och återanvända och återvinna förpackningar, samt att minska mängden förpackningsavfall.

Parlamentet vill minska mängden förpackningar med 5 procent senast 2030, 10 procent senast 2035 och 15 procent senast 2040, samt se ännu strängare mål för att minska mängden plastförpackningar. Ledamöterna vill också förbjuda försäljning av mycket tunna bärkassar, under 15 mikrometer, samt se ett förbud mot så kallade evighetskemikalier, PFAS, i livsmedelsförpackningar.

Samtidigt valde parlamentet att stryka förbud mot onödiga förpackningar, som engångstallrikar och muggar på restauranger samt engångsförpackningar för frukt och grönsaker, vilket kritiseras av bland annat Zero Waste Europé.

– Att bevilja undantag för förebyggande av avfall och återanvändning för att ”blidka” branschaktörer är oacceptabelt och tar oss ännu längre från det slutliga målet med denna revidering: att minska förpackningsavfallet, säger Aline Maigret, policychef i en kommentar.

Så mycket vill parlamentet minska utsläpp från tunga fordon

EU-parlamentet har under veckan fattat beslut om nya utsläppskrav för tunga fordon, som lastbilar, sopbilar och bussar. Ledamöterna vill se mål om minskade koldioxidutsläpp med 45 procent för perioden 2030-2034, 65 för 2035-2039, samt 90 procent från och med 2040.

Jakop Dalunde (MP), ledamot i EU-parlamentets transportutskott, hade dock önskat att parlamentet gick längre. I ett uttalande säger han att den gröna gruppen kämpade för ett utsläppsminskningsmål med 65 procent till 2030.

– Kalifornien har nollutsläpp för lastbilar 2035. Kina är på väg att springa om oss i teknikutvecklingen och stora europeiska företag varnar för att de kommer behöva köpa ellastbilar från andra länder, om inte EU snabbt ökar sin produktion. I detta läge är det skamligt att EU:s högerkrafter och liberaler ryggar tillbaka och inte vågar stå upp för den ambitiösa omställningspolitik som krävs, kommenterar han. Nu, när EU-parlamentet antagit sin förhandlingsposition, väntar trepartsförhandlingar med EU-kommissionen och ministerrådet.

EU lägger fram nytt förslag om skogsövervakning – regeringen skeptisk

I veckan presenterade EU-kommissionen en ny lag som skogsövervakning, i syfte att skapa mer motståndskraftiga skogar i unionen. Bakgrunden är att det idag finns brister i dagens nationella övervakningssystem. Dels skiljer det sig mellan medlemsländerna, dels saknar det tillräcklig information om klimatet och den biologiska mångfalden. Tanken med de nya reglerna är att säkerställa att det finns detaljerade, korrekta och aktuella uppgifter om hur EU:s skogar mår och sköts, vilket i förlängningen ska bidra till bättre underbyggda beslut.

Den svenska EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) välkomnar förslaget.

– Vi gröna är glada att det här lagförslaget – det första inom ramen för EU:s skogsstrategi – äntligen presenteras. Vi behöver övervakningssystem som informerar om tillståndet i våra skogar. Skogar är inte bara maskiner för träproduktion. De är värdefulla ekosystem som vi måste ta hand om. Det vi inte mäter kommer vi inte att värdera, säger Pär Holmgren i en kommentar.

Regeringen är dock skeptisk till lagförslaget. I veckan skickade Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) tillsammans med Finlands landsbygdsminister ett brev till kommissionen där de skrev att det nya förslaget om skogsövervakning ”inte är nödvändig”. Vidare skriver ministrarna att de är ”särskilt bekymrade över de specifika kraven på att markera ut ”skogshabitat”, som primärskog och urskog, och anser att de borde tas bort som indikatorer.

Pär Holmgren anser att det är beklagligt, och menar att Sverige aktivt arbetat för att förhala förslaget. Bland annat säger han att kommissionen tillgodosett mindre krav på frivilliga strategiska planer som kan tas fram nationellt, med mindre fokus kring påverkan på miljö och klimat.

– Vi gröna beklagar skogslobbyns angrepp på förslaget. Skogsindustrin är rädd att deras massiva miljöpåverkan nu ska bli alldeles för tydlig. Men vi kan inte fortsätta att blunda för verkligheten. Sverige påstår ofta att vi har världens mest hållbara skogsbruk,  men då borde inte skogsindustrin vara orolig för transparent data, kommenterar han.

Ett steg närmare system för kolsänkor

Nu har EU-parlamentet antagit sin förhandlingsposition om ett system för koldioxidavskiljning. Systemet, som är ett slags certifieringsramverk, förslogs av kommissionen för att skala upp metoder för koldioxidavskiljning, vilket beskrivs som nödvändigt för att nå nettonollutsläpp. Förordningen omfattar bland annat permanent koldioxidlagring genom industriell teknik, som bioCCS, samt naturlig inlagring genom återställande av skogar och våtmarker.

Parlamentet betonar att systemet måste vara i linje med internationella standarder, samt att ett EU-register måste upprättas för att säkerställa transparens, och undvika risken för greenwash.

Parlamentarikern om ”Right to repair”

På tisdagen röstade EU-parlamentet igenom förslaget ”Right to repair” med bred majoritet – 590 röster för, 15 mot och 15 nedlagda röster. Den svenska EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) har förhandlat förslaget från den liberalkonservativa partigruppen EPP.

– Jag tycker att vi fått igenom ett väldigt bra lagförslag. Det adresserar ett allvarligt problem vi har i dag, nämligen att det är alldeles för dyrt och krångligt att reparera sina produkter, säger hon till Miljö & Utveckling.

Läs hela intervjun här.

Frivilligt CSRD för små företag

En ny frivillig EU-standard för små och medelstora företags hållbarhetsredovisning håller på att ta form. Bakom standarden står Efrag, European Financial Reporting Advisory Group, som är den grupp som tagit fram ESRS – standarden som ligger till grund för EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD. Läs mer här.