6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

År 2020 exporterades 32,7 miljoner ton avfall från EU till länder utanför, vilket motsvarar omkring 16 procent a den globala handeln med avfall. Samtidigt transporteras omkring 67 miljoner ton avfall mellan EU-länderna varje år, enligt EU-kommissionen. Syftet med de nya reglerna är att skydda människor och miljö från dumpat avfall samt bidra till EU:s cirkulära ekonomi.

– Den reviderade lagen kommer att ge européerna större säkerhet om att vårt avfall kommer att hanteras på ett lämpligt sätt, oavsett vart det transporteras. EU kommer äntligen att ta ansvar för sitt plastavfall genom att förbjuda dess export till länder utanför OECD. Avfall är en resurs när det hanteras på rätt sätt, men ska i alla fall inte skada miljön eller människors hälsa, säger föredragaren Pernille Weiss, en dansk EU-parlamentariker som sitter med i parlemetets EPP-grupp i ett uttalande.

EU:s bilpolitik får kritik – fortsätter släppa ut

Till 2035 ska koldioxidutsläppen från unionens fordonsflotta vara nere på noll, enligt en överenskommelse mellan EU-länderna. Men när EU:s revisionsrätt granskar hur det går ser det mörkt ut. Enligt granskningen, som nyligen publicerats, släpper dieselbilarna ut lika mycket idag som de gjorde för tolv år sedan och bensinbilarnas utsläpp har bara minskat med knappt 5 procent.

Revisionsrätten slår därför fast att det krävs kraftfullare åtgärder för att nå målet till 2035 där mycket hänger på utvecklingen av elbilar. Utmaningarna med det är, enligt Revisionsrätten, tillgången på råvaror föra att kunna tillverka batterier, den höga kostnaden för elbilar samt otillräckligt utbyggd laddinfrastruktur.

– En verklig och påtaglig minskning av koldioxidutsläppen från bilar kommer inte att ske så länge de flesta kör med förbränningsmotor, men samtidigt är det ett stort åtagande att elektrifiera EU:s hela fordonspark, säger Pietro Russo, som lett Revisionsrättens granskning i en kommentar.

Läs mer här.

3 förslag som EU:s miljöministrar driver inför FN

I veckan träffas miljöministrar från hela världen i Nairobi, Kenya, för att besluta om och komma med förslag på åtgärder för att tackla den globala klimatkrisen, samt förlusten av biologisk mångfald och naturföroreningar. Mötet är den sjätte sessionen i FN:s miljöförsamling UNEA.

Inför mötet har EU:s miljöministrar tagit fram tre förslag för hur de gemensamt vill tackla klimatkrisen och komma framåt i frågan.

Det första förslaget handlar om att främja övergången till cirkulära ekonomier nationellt, regionalt och globalt. Förslaget syftar till att främja cirkulära ekonomilösningar för att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning, öka hållbarheten för textilier och handel med begagnade fordon samt bidra till att uppnå mål 12 i Agenda 2030, som handlar om hållbar konsumtion och produktion.

Det andra förslaget handlar om att stärka vattenpolitiken för hållbar utveckling. Detta genom att betona vikten av det globala vattnets kretslopp, sötvattensekosystem och naturbaserade lösningar som centrala steg för att stärka den globala vattensäkerheten.

Det tredje förslaget handlar om att utveckla en global agenda för halsskydd. Förslaget syftar till att påskynda genomförandet av de havsrelaterade målen i Agenda 2030, samt Kunming Montreal–avtalet och Internationella Sjöfartsorganisationen, IMO:s, strategi för att minska utsläppen av växthusgaser från fartyg.

Läs mer här.

Inget stöd för due diligence-lagen – det händer nu

EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD är tänkt att motverka människorättskränkningar och miljöförstöring kopplat till företags verksamhet – men Sverige och flera andra länder tvekar. På onsdagen stod det klart att lagen fortfarande inte har någon majoritet.

Bland miljöorganisationer är besvikelsen stor. Enligt uppgifter har det belgiska ordförandeskapet nu två veckor på sig att övertyga tillräckligt många medlemsstater att rösta ja till lagen. Om de inte lyckas är risken att direktivet inte hinner antas av det sittande EU-parlamentet innan EU-valet i juni. Det kan i sin tur innebära att lagen faller då det inte är en garanti att det nya parlamentet väljer att gå vidare med direktivet.

– Vårt hopp står nu till att det belgiska ordförandeskapet omedelbart försöker samla en majoritet av länderna bakom förslaget, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch i en kommentar.

Läs mer här.

Tuffare straff och regler för miljöbrott

Fem procent av den globala omsättningen och upp till tio års fängelse för de ytterst ansvariga, som vd:ar eller styrelseledamöter. Det blir påföljden för miljöbrott enligt det nya miljöbrottsdirektivet som EU-parlamentet nu antagit.

Utöver strängare straff innebär det nya miljöbrottsdirektivet att listan över vad som räknas som miljöbrott utökas. Det handlar om brott som olaglig timmerhandel, import av invasiva arter, utarmning av vattenresurser, brott mot EU:s kemikalielagstiftning och utsläpp av föroreningar från fartyg.

Läs mer här.

EU-parlamentet: Ja till storskalig naturrestaurering

Nu har EU-parlamentet röstat igenom lagen om storskalig naturrestaurering. En grön seger tycker vissa, en besvikelse tycker andra.

Lagen har varit omdiskuterad och flera gånger varit nära att röstas ner i EU. Stridigheterna kan beskrivas som en kamp mellan högern och vänstern, där högerkanten menar att lagen riskerar att slå hårt mot jordbruk, skogsnäringen och livsmedelsproduktionen, medan vänsterkanten ser den som nödvändig för att stoppa förlusten biologisk mångfald och rädda livsmedelsproduktionen på lång sikt.

Men efter en tuff kamp landade förhandlingarna i november förra året i en politisk överenskommelse om att godkänna lagen, om än med lägre ambitioner än kommissionens ursprungliga förslag.

Veckans godkännande i EU-parlamentet innebär att det bara är ett steg kvar innan lagen är slutgiltig. Det är EU:s medlemsländer i ministerrådet som behöver säga ja i en omröstning som väntas ske i mars.

Läs mer här.