6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Inkluderingen kommer att ske gradvis fram till 2026 då sjöfarten ska vara helt inkluderad. Infasningen kommer att ske i tre steg. Från och med i år krävs det utsläppsrätter för 40 procent av sjöfartens utsläpp, 2025 för 70 procent och 2026 för 100 procent. Läs mer om vad som gäller här.

Sverige bäst i klassen på förnybart

När det kommer till användningen av förnybara energikällor är Sverige fortsatt bäst jämfört med alla andra EU-länder, enligt siffror som EU:s statistikkontor Eurostat nyligen publicerat. 2022 kom nästan två tredjedelar, 66 procent, av den svenska energianvändningen från förnybara energikällor, som vattenkraft, vindkraft och biobränslen. I sammanhanget ingår inte kärnkraft i begreppet förnybart. 

Samtidigt är hela EU långt ifrån att nå 2030-målet. 2022 stod förnybar energi för 23 procent av all energi som användes inom EU, vilket är en ökning med 1,1 procentenheter jämfört med 2021. Målet för 2030, som nyligen uppdaterats, är 42,5 procent förnybar energi. För att lyckas nå målet, som innebär en ökning med nästan 20 procentenheter, understryker Eurostat behovet av att EU-länderna intensifierar sina ansträngningar för att öka andelen förnybar energi. Läs mer här.

EU-miljoner till fossilfritt flygbränsle i Östrand

Nu står det klart att SCA:s planerade bioraffenaderi i Östrand utanför Sundsvall får 1,7 miljarder kronor från EU-organet Cinea. Enligt EU är anläggningen, som ska tillverka fossilfritt flygbränsle, ett av Europas viktigaste klimatprojekt. Satsningen väntas skapa hundratals arbetstillfällen.

Upptrappning inför nya 2040-mål

Den 6 februari väntas EU-kommissionen lägga fram sitt förslag för vad som ska bli unionens gemensamma klimatmål för 2040. Därför börjar nu diskussionerna och påtryckningarna för vad målet ska landa i trappas upp.

Redan i samband med att Wopke Hoekstra valdes att bli EU:s nya klimatkommissionär i oktober lovade han att driva på för målet om en 90 procentig utsläppsminskning till 2040 jämfört med 1990. Miljöorganisationer, som WWF och Carbon Market Watch, driver på för att nå klimatneutralitet till 2040. Alltså en 100 procentig utsläppsminskning.

En nyckelfråga i debatten handlar också om hur stor andel av utsläppsminskningarna som kan förväntas komma från kolavskiljning från skog och naturvård. Miljögruppen Carbon Market Watch menar att det måste göras en tydlig åtskillnad och sättas separata mål för naturliga utsläppsminskningar och tekniska lösningar, som direkt luftinfågning, DAC.

Här är nya reglerna för kemikalieinformation

Nu ska det bli strängare krav på klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen i den så kallade CLP-förordningen. Det innebär att den befintliga lagstiftningen från 2008 uppdateras.

Den nya lagen anpassar förordningen till olika former av handel, som näthandel och handel av påfyllnadsprodukter. Syftet är öka skyddet för människors hälsa och miljö, genom bättre information om kemiska faror.

– Översynen av CLP-förordningen kommer att föra in den digitala och cirkulära ekonomin i kemikaliesektorn. Med de nya reglerna ges konsumenterna all nödvändig information både i pappersformat och digitalt format, oavsett om de köper produkterna i affärer, i bulk eller på nätet, säger Jordi Hereu i Boher, Spaniens minister för industri och turism i en kommentar.

På sin hemsida har Kemikalieinspektionen listat de viktigaste punkterna med de nya reglerna. Dessa är:

• Förbättrad läsbarhet av etiketter
• Utökad möjlighet för företagen att använda utvikbara etiketter
• Kommissionen får befogenhet att föreslå klassificeringar av farliga ämnen.
• Tydligare klassificeringsregler för ämnen som består av fler än en beståndsdel.
• Nya regler för påfyllnadsförsäljning för att minska risken att konsumenter exponeras för skadliga kemikalier.
• Tydligare regler för onlineförsäljning och reklam.
• De nya reglerna är en provisorisk överenskommelse som nu måste godkännas och formellt antas av EU-parlamentet och EU:s medlemsstater i ministerrådet.

Så mycket minskar EU:s energiförbrukning

År 2022 minskade EU:s slutliga energiförbrukning med nästan 3 procent jämfört med 2021. Det visar ny statistik från EU:s statistikkontor Eurostat. Energiförbrukningen uppgick därmed till 940 miljoner ton oljeekvivalenter, vilket innebär att EU närmar sig 2030-målet att minska energiförbrukningen till 768 miljoner ton oljeekvivalenter.