6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

När den nya lagen träder i kraft innebär det att medlemsländerna tydligt måste definiera miljöbrott i sin nationella lagstiftning och där införa effektiva straff mot miljöbrott. En trolig följd av implementeringen är att betydligt fler miljöskadliga aktiviteter i Europa kommer att behandlas som brott. Förslaget syftar också till att säkerställa en enhetlig straffskala för miljlöbrott i hela EU. Till exempel föreslås personer och företag som begår allvarliga miljöbrott kunna straffas med fängelsestraff eller böter upp till 5 procent av företagets globala omsättning eller 40 miljoner euro. Om skador på miljön är särskilt allvarliga kan straffen vara ännu hårdare.

Kommissionen pressas om nattågsstrategi

Klimat – och transportministrar, branschorganisationer och EU-parlamentariker kräver nu att EU-kommissionen lägger fram en nattågsstrategi. I ett brev riktat till kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, vice ordförande Maroš Šefčovič samt transportkommissionär Adina Vălean skriver de att dagens system inte håller, med inställda tåg, osäkra byten och bristfällig information. Detta samtidigt som de menar att det finns en storefterfrågan på nattåg.

En av de som skrivit under brevet är den svenske EU-parlamentariken Jakop Dalunde, som sitter med i parlamentets transportutskott. I en kommentar säger han att det finns hundratals svenskar som vill ta nattåget för framtida resor.

– För att tillgodose den växande efterfrågan krävs fler nattågslinjer och avgångar. Det måste bli enklare, tryggare och mer bekvämt att ta tåget generellt. Det behövs EU-politik för att samordna Europas lapptäcke av nationella järnvägssystem. Idag är det för krångligt för tågoperatörerna att få tag på nattågsvagnar och etablera nya linjer som korsar nationsgränser, säger Jakop Dalunde.

I brevet till kommissionen ställs bland annat krav om att öka EU-stödet till modernisering av EU:s järnvägar, införa öppna bokningssystem för att underlätta för resenärer samt snabba och effektiva tillståndsprocesser.

EU överens om minskade metanutsläpp

Nu har EU:s ministerråd och EU-parlamentet kommit överens om hur metanutsläppen inom energisektorn ska minska. Det innebär att den första EU-lagstiftningen för hur metanutsläppen ska minska är så gott som klar. Det som är kvar är att lagen ska godkännas formellt av ministrarna och parlamentet, vilket anses vara en formalitet.

Pascal Canfin, ordförande i EU-parlamentets miljöutskott, kommenterar att han är stolt över att man lyckats nå en överenskommelse ”bara några dagar före COP28”.

– Vi har en överenskommelse om EU:s första metanförordning. Det kommer att täcka inhemska utsläpp och import. Metan var en blind fläck i vår klimatstrategi. Det är det inte längre, säger han i en kommentar om överenskommelsen. Läs mer här.

5 svenska miljöprojekt får ta del av EU-miljonstöd

I veckan har EU-kommissionen godkänt stöd till 171 europeiska klimat – och miljöprojekt. Totalt kommer 722 miljoner euro delas ut till projekten inom ramen för det så kallade Life-programmet.

Fem av projekten är svenska. Det är Tree to textile, som använder ny teknik för att skapa mer klimatsmarta textilier genom förnybar skogsråvara, Life treats som arbetar med kemisk återvinning av textilavfall, Cape som bygger på naturbaserade lösningar för översvämningsskydd, Sunifix som är en pilotanläggning för hållbar kvävefixering och produktion av gödsel samt One Planet City Challange som är ett projekt som syftar till att få fler städer att implementera klimatpolitik.

Granskning: Due diligence-krav kan få motsatt effekt

Kommerskollegium, den svenska myndigheten för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik, har granskat due diligence-lagstiftningen.

Lagen innehåller omfattande krav på företag att visa tillbörlig aktsamhet inom bland annat miljö och mänskliga rättigheter. Konkret innebär det att företag behöver inhämta detaljerad information från leverantörerna som styrker att produkterna inte har tillverkats genom tvångsarbete eller bidragit till avskogning.

Men nu visar Kommerskollegiums granskning att lagstiftningen riskerar att få motsatt effekt. Detta genom att leverantörer som inte klarar av att leva upp till kraven, felaktigt säger att de gör det.

– Syftet med EU:s krav är i och för sig vällovligt, men höga krav medför också risker. Om leverantörerna inte kan uppfylla EU-kraven är risken att de säger att de uppfyller kraven, även om det inte är sant. Detta i sin tur kan göra att EU:s krav får motsatt effekt. Leverantörerna kan också välja att sälja sitt råmaterial och sina produkter till andra marknader där kraven är lägre, säger Kim Larsson, utredare vid Kommerskollegium i en kommentar.

Utredningen innehåller rekommendationer till beslutsfattare och företag som vill öka sina kunskaper.

Det står på nästa veckas EU-agenda

Nästa vecka samlas EU-parlamentariker i Strasbourg för att ta ställning till flera frågor som rör klimatet och miljön. Bland annat en lag som syftar till att minska förpackningsavfallet inom unionen, FN:s klimatmöte COP28 samt lagen ”Right to repair”, som kommer ställa krav på möjligheten att reparera produkter som gått sönder.

Den svenske EU-parlamentarikern Arba Kokalari (M) har ansvarat för Right to repair-lagen hos den liberalkonservativa gruppen EPP.

– Endast en femtedel av alla mobiltelefoner och datorer i EU repareras. Nu gör vi det enklare för konsumenter att reparera dem. En mer cirkulär ekonomi där vi uppmuntrar att förlänga livslängden på produkter gör våra ekonomier mer hållbara, säger hon i en kommentar.