6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

Förra veckan antog EU:s miljöutskott sin ståndpunkt, vilket markerar det första steget i de kommande förhandlingarna. I samband med det flaggar nu branschorganisationer för att lagen riskerar att inkräkta på skyddet av immateriella rättigheter, rapporterar nyhetsbyrån Euractive.

”Risken är att produkters förpackningar börjar se likadana ut. Kreativ design och ikoniska former kommer gradvis att försvinna, och kommersiellt värde kommer att slösas bort eftersom varumärken inte längre kan sticka ut från varandra på hyllorna” menar FEVE, en branschorganisation som representerar glasflasktillverkare.

Kravet inför EU-valet: Prioritera hållbar finans

Gör hållbar finans till högsta prioritet inför EU-valet. Det kravet ställer nu en rad tunga organisationer på EU-kommissionen. Organisationerna, som verkar inom finans, mänskliga rättigheter och miljö, menar att den nya kommissionen som har utsetts mellan 2024 fram till 2029 har den sista chansen att se till att EU klara omställningen till en hållbar ekonomi som kan möta 2030-målen.

Organisationerna uppmanar bland annat kommissionen att utöka det nuvarande taxonomi-ramverket för att påskynda gröna investeringar samt utveckla minimikriterier för vad som är en hållbar investeringsprodukt. Totalt står 20 organisationer bakom kraven, bland annat BankTrack och ShareActrion.

Så bra fungerar EU:s utsläppshandelssystem

EU:s handelssystem med utsläppsrätter fortsätter att minska unionens utsläpp. Det framgår av en ny rapport som granskat hur systemet fungerat 2022 och första halvåret 2023.

Totalt står de sektorer som ingår i EU:s utsläppshandelssystem för 36 procent av unionens utsläpp. Till dessa hör el – och värmeproduktion, energiintensiv industri samt flygoperatörer.

Enligt rapporten har handelssystemet hittills bidragit till att minska utsläppen med 37,7 procent jämfört med nivåerna för 2005 från dessa sektorer. Jämfört med 2019 var utsläppen 7 procent lägre för 2022.

Vidare visar rapporten att 76 procent av intäkterna från handelssystemet använder för att stödja klimat – och energiåtgärder, samt för att hantera effekterna av energikrisen genom att hjälpa privatpersoner och företag.

Som en del av EU:s klimatpaket Fit for 55 har handelssystemet skruvats åt, och inkluderar från 2024 också sjöfart. Man har också upprättat ett annat, parallellt system, för handel med utsläppsrätter för byggnader, vägtransporter och liten industri som börjar gälla 2027. Sammantaget kommer det att täcka tre fjärdedelar av EU:s utsläpp.

Rapport: Så gick EU-programmet för städernas omställning

Den Europeiska Revisionsrätten har granskat resultaten av ett EU-finansierat forskningsprogram för smartare och mer hållbara städer. Av granskningen framgår av EU-revisionerna framhåller programmet som lyckat och att det har hjälpt städerna i deras omställningsarbete. Totalt är 120 städer anslutna eller ingår i programmet, som omfattar 18 projekt.

Revisionerna lyfter en rad lyckade satsningar som genomförts som en del av programmet. Bland annat ett projekt i Dresden i Tyskland där man infört en ny lösning för värmelagring för att öka fjärvärmeeffektiviteten. Ett annat projekt som revisionerna framhåller som lyckat är ett i Rotterdam i Nederländerna där man tagit fram en planeringsprogramvara för att optimera laddningsschemat för stadens elbussar. På så vis kan den totala elförbrukningen minskas, samtidigt som tidtabellerna hålls.

Men revisionerna hyllar inte bara programmet, utan kritiserar dess bristande samordning med andra EU-initiativ samt offentlig och privat finansiering. Detta menar de utgör ett hinder för de goda exemplen att skalas upp och spridas vidare.

Due Diligence: Finanssektorn kan undantas

Trots att finansinstitutioner i EU har fyra gånger mer pengar än icke-finansiella företag, försöker många politiker ta bort krav på due diligence för finansiell verksamhet i de pågående lagförhandlingarna, enligt en ny WWF-rapport.

Men trots att finansiella institutioner har varit inblandade i att driva på miljö- och mänskliga rättigheter-relaterade skador, menar WWF att det kommande CSDDD-direktivet kan minimera sådana effekter. Läs mer här.

Över hälften redovisar dubbel väsentlighetsanalys

Den globala hållbarhetsorganisationen World Business Council for Sustainable Development, WBCSD, har kartlagt hur sina medlemsföretags hållbarhetsredovisningar och dragit ett antal slutsatser. Bland de nästan 200 företagen gör över hälften, 55 procent, en så kallad dubbel väsentlighetsanalys i sin hållbarhetsredovisning. Detta tyder på att företagen redan nu börjar svara på EU-kraven i CSRD som träder i kraft nästa år. Läs mer här.