6 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

I början av veckan grillades han i flera timmar av EU:s miljöutskott. Efter grillningen lovade Wopke Hoekstra att försvara en minskning av växthusgasutsläppen med 90 procent till 2040 samt en tydligare tidsplan för klimatlagstiftningen. Han lovar även att driva på arbetet med fasa ut fossila bränslen samt subventioner för fossila bränslen.

Löftena gjorde att han på onsdagen fick miljöutskottets godkännande, och på torsdagen grönt ljus från hela EU-parlamentet. Det innebär att det nu står klart att han blir EU:s nya klimatkommissionär efter Frans Timmermans.

Utöver Wopke Hoekstra gav EU-parlamentet under torsdagens omröstning också den socialdemokratiske slovaken Maros Sefcovic ansvaret över EU:s gröna giv.

Nu testas EU:s klimattullar – det gäller

Den 1 oktober inleddes övergångsperioden för EU:s gränsjusteringsmekanism för koldioxid, CBAM, även kallat klimattullar. Förordningen omfattar import av varor till EU inom el, järn, stål, cement, aluminium, konstgödsel och vätgas.

Övergångsfaser innebär att varje importör av de varor som omfattas av kraven varje kvartal ska lämna in en CBAM-rapport. Den ska bland annat innehålla information om kvantitet, utsläpp och eventuella koldioxidavgifter för varorna som betalats i produktionslandet.

Revisionsbyrån KPMG listar några viktiga punkter som CBAM-rapporten ska innehålla under övergångsfasen, som sträcker sig fram till den 31 december 2025.

• Kombinerade nomenklaturens (KN)-nummer (varukoder) koder för importerade varor
• Varornas ursprungsland
• Anläggning där varor tillverkats
• Direkta och indirekta inbäddade utsläpp som hänför sig till de importerade varorna (både på produkt- och anläggningsnivå)
• Koldioxidpris som betalats i ursprungslandet.

Källa: KPMG

Syftet med CBAM är att skapa ekonomiska incitament för länder utanför EU:s gränser att prissätta sina koldioxidutsläpp. Detta genom att det blir dyrare att importera varor till EU som bidrar till höga utsläpp. CBAM syftar också till att motverka att företag flyttar sin produktion till länder utanför EU med mindre stränga klimatregler.

Därför blir Vilnius Europas grönaste stad

På torsdagskvällen kröntes Vilnius i Litauen till Europas gröna huvudstad 2025 under European Green Cities 2025 Award.

Enligt juryn förkänar Vilnius utmärkelsen då staden styrs av en ”tydlig vision och konkreta handlingar”. Vilnius har minskat utsläppen genom åtgärder som att öka andelen förnybara energikällor och renoverat uppvärmningssystemet med målet att nå klimatneutralitet till 2030. Samtidigt kopplat staden samman sitt hållbarhetsarbete med invånarnas lycka. Detta genom att koppla samman åtgärder för ren luft, rent vatten, bevarandet av biologisk mångfald samt skapa fler grönområden.

Staden har också tagit fram en speciell app som medborgarna kan använda för att engagera sig i hållbarhetsarbetet.

Vinnare till priset Green Leaf, som går till mindre städer blev Viladecans i Spanien och Treviso i Italien.

WWF-rapport: EU-länder släpar efter med vindenergimålen

Inför kommissionens vindenergipaket, som Ursula von der Leyen tillkännagav under sitt linjetal till unionen i september, presenterar nu WWF en ny rapport om läget för vindenergi i EU.

Nyligen reviderade EU direktivet om förnybar energi, RED, som nu innehåller målet om att andelen förnybar energi till 2030 ska vara 42,5 procent. Men enligt WWF-rapporten är länderna för närvarande inte på väg att detta mål. För att lyckas behöver EU:s medlemsländer mer än fördubbla sin vindenergikapacitet och tredubbla sin årliga utbyggnad.

– Medlemsstaternas ambitioner för vindutbyggnad är i stort sett i linje med de nya RED-målen – åtminstone på pappret. Frågan är om de kommer att kunna uppfylla dem, säger Arnaud Van Dooren, klimat- och energipolitisk chef vid WWF Europa.Vidare tillägger han att EU-länderna dessutom måste överskrida RED-målet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C, i linje med Parisavtalet.

EU kraftsamlar om ökad cykling

På onsdagen lanserade EU:s transportkommissionär Adina Vălean en strategi om att öka cyklingen inom unionen. Strategin, som först lades fram av EU:s före detta klimatkommissionär Frans Timmermans, innehåller 36 åtgärder för att främja cykling.

Åtgärderna inkluderar bland annat förbättrad infrastruktur, öka finansieringen, utveckla en cykeltillvekningsindustri i ”världsklass” samt öka insamlingen av data om cykling. Målet är att dubblera cyklandet till 2030.

Philip Amaral, chef för policy och utveckling vid European Cyclists’ Federation, beskriver betydelsen av onsdagens lansering som ”enorm”.

– Det är första gången EU-kommissionen har gjort en så framträdande politisk ståndpunkt om cykling, säger han i en kommentar.   

Nu ska förslaget förhandlas av EU-parlamentet och rådet innan det kan antas.

Då ska F-gaser fasas ut  

Nu har EU-parlamentet och ministerrådet kommit överens om strängare regler för utfasning av fluorerade växthusgaser, så kallade F-gaser.

F-gaser är mycket kraftiga växthusgaser som skapas av människor och används främst som kylmedel i kylskåp, frysar, luftkonditioneringsapparater och värmepumpar samt som drivmedel i sprayflaskor, i brandsläckare och som blåsmedel vid tillverkning av skum.

Enligt överenskommelsen ska F-gaser helt ska ha fasats ut till 2050. Fram till dess ska F-gaskvoten sjunka kraftigt. Från 2030 till 2032 ska endast 20 procent av F-gaserna tillåtas på EU-marknaden.