EU-parlamentet: Ja till nya metanlagen
På onsdagen antog EU-parlamentet en ny lag för att minska metanutsläppen inom energisektorn. Texten antogs med stor majoritet, 530 röster för och 63 emot.
EU
Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå.
✔ EU-parlamentet: Ja till nya metanlagen
✔ Ett steg närmare certifieringssystem för kolinlagring
✔ Så vill EU minska utsläppsfusk inom transportsektorn
✔ Nya utsläppsreglerna för tunga fordon
✔ Så bra – och dåliga – är EU-parlamentarikernas miljöinsatser
✔ Läckt utkast: EU planerar att prioritera ner klimatet
På onsdagen antog EU-parlamentet en ny lag för att minska metanutsläppen inom energisektorn. Texten antogs med stor majoritet, 530 röster för och 63 emot.
Metanutsläpp står för omkring en tredjedel av den globala uppvärmningen, varav omkring 40 procent kommer från energisektorn enligt IEA. Ofta handlar det om läckage från ledningar.
Den nya lagen kräver att olje- och gasproducenter mäter, rapporterar och reparerar läckor, med en skyldighet att laga läckage inom fem dagar efter att de upptäckts. Lagen kräver också att EU-länderna gör en inventering av övergivna olje- och gaskällor. Även kolproducenter omfattas av kraven, och gamla kolgruvor behöver också ses över.
I och med omröstningen i EU-parlamentet är lagstiftningen så gott som klar. Det enda som återstår är att EU:s ministerråd formellt ska godkänna texten, vilket i det här fallet anses vara en formalitet.
Läs mer här.
EU-parlamentet antog på onsdagen även ett nytt avtal om ett certifieringssystem för kolavlägsnande. Bakgrunden till lagen är att en stor del av dagens kolsänkor är osäkra, vilket blivit ett föremål för greenwash. 2022 presenterade EU-kommissionen lagen som nu fått ett preliminärt godkännande. Syftet är att skala upp negativa utsläpp genom ett nytt certifieringssystem för kolinlagring.
För att nå målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040 jämfört med 1990, vilket är av EU-kommissionen föreslagit, krävs att uppskattningsvis 280 miljoner ton koldioxidekvivalenter behöver fångas upp.
Certifieringssystemet handlar om olika typer av koldioxidinfångning. Dels om permanent kolinlagring med hjälp av tekniker som fångar upp och lagrar koldioxid från industriella processer, även kallat CCS-teknik. Dels om tillfällig kolinlagring genom bland annat återställande av skog och mark och inlagring i träbaserade byggnader.
För att det nya certifieringssystemet ska antas, behöver EU:s medlemsländer i ministerrådet nu godkänna reglerna.
Läs mer här.
På onsdagen antog EU-parlamentets transport- och miljöministrar gemensam EU-standard för att minska fusk kring utsläppsminskningar inom transportsektorn. För närvarande använder olika företag olika metoder för att räkna på sina utsläpp, vilket kan leda till greenwashing och vilseleda konsumenter.
Nu vill EU att endast en mätmetod ska användas. Ledamöterna vill att EU-kommissionen inom två år efter det att reglerna trätt i kraft presenterar en gemensam mätmetod för att beräkna växthusgasutsläpp från transportsektorn genom hela livscykeln. Det innebär med andra ord att elbilar inte ”magiskt” kommer att vara nollutsläppsfordon.
Nu får tunga fordon, som lastbilar, bussar och släpvagnar, tuffare regler kring sina utsläpp. På onsdagen röstade EU-parlamentet nämligen för striktare utsläppsgränser. Reglerna kräver att stora lastbilar och bussar minskar utsläppen med 45 procent till 2030–2034, 65 procent till 2035–2039 och 90 procent till 2040. Nya stadsbussar måste minska utsläppen med 90 procent till 2030 och bli utsläppsfria till 2035.
Naturskyddsföreningen har granskat skillnaderna mellan de svenska EU-parlamentarikernas engagemang inom EU:s miljöpolitik. I sin granskning har organisationen utgått från 88 centrala miljöomröstningar samt inlägg, ändringsförslag, betänkanden och yttranden. Utifrån det har miljöbetyg delats ut med betygen: utmärkt, bra, okej, dåligt eller uselt.
I granskningen får Sverigedemokraternas parlamentsledamöter det lägsta betyget, uselt. Miljöpartiet och Västerpartiets EU-parlamentariker får utmärkt.
– Gapet mellan de parlamentariker som får betyget ”utmärkt” och de som får betyget ”uselt” är enormt. Vår granskning visar att Liberalerna tar strid för miljön i EU, medan de övriga partierna i regeringsunderlaget bromsar miljöpolitik både i EU och på hemmaplan, säger Beatrice Rindevall, ordförande Naturskyddsföreningen i en kommentar.
Läs mer här.
EU:s beslutsfattare planerar att prioritera ner klimatet de kommande fem åren. Det visar ett läckt utkast till EU:s strategiska agenda.
Utkastet kommer från Europeiska rådet och definierar EU:s viktigaste prioriteringar efter EU-valet 2024 fram till 2029. Planen är att ett slutgiltigt dokument ska antas vid Europeiska rådets toppmöte den 27–28 juli, tre veckor efter EU-valet.
– Det är mycket bekymrade, säger Ingmar Rentzhog, grundare och vd för klimatnätverket We don´t have time till Miljö & Utveckling.
Läs mer här.