EU överens om minskade utsläpp från sjöfarten
Nu är förhandlingarna om hur mycket utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, FuelEU Marintime, ska minska till 2050 klara.
Juridik & Politik
Läs om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
✔ EU överens om minskade utsläpp från sjöfarten
✔ Så vill EU motverka slit-och-släng-samhället
✔ Sverige väntas rösta nej till skogsuppgörelse
✔ Strid om förbränningsmotorer dominerar EU-möte
✔ Oro kring finansiering av EU:s gröna industripaket – kan leda till fragmentering.
Nu är förhandlingarna om hur mycket utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, FuelEU Marintime, ska minska till 2050 klara.
– Det här är den första lagstiftningen av sitt slag för sjöfarten, ett viktigt steg för att få fart på den gröna omställningen i en de sektorer som hittills ligger på efterkälken i omställningsarbetet, säger Jakop Dalunde, ledamot av Europaparlamentets transportutskott i en kommentar.
FuelEU Marintime är en del av EU:s klimatpaket Fit for 55 som ska hjälpa EU att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Enligt överenskommelsen ska utsläppen jämfört med 2020 minska med 2 procent till 2025, 6 procent till 2030, 14,5 procent till 2035, 31 procent till 2040, 62 procent till 2045 och 80 procent till 2050. Uppgörelsen innehåller också krav på inblandning av syntetiska bränslen samt krav att skeppen ska ansluta till el när de ligger i hamn i större hamnar.
Jakop Dalunde önskade dock att lagstiftningen också innehöll ett årtal för nollutläpp.
– Det är ett misslyckande att det nu inte kommer att finnas ett årtal för nollutsläpp i den här sektorn, och en tydlig effekt av hur konservativa krafter i både ministerrådet och EU-parlamentet håller emot den nödvändiga klimatomställningen, säger han i en kommentar.
Inom ramen för EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi har EU-kommissionen nu presenterat ett förslag som ska ställa krav på produkters reparerbarhet, och motverka det så kallade slit-och-släng-samhället. Förslaget, ”rätten att reparera”, syftar till att underlätta för konsumenter att använda produkter längre genom att ställa krav på reparerbarhet.
Förslaget, som lades fram på onsdagen, innehåller krav på att producenter ska erbjuda reparation i mellan fem och tio år efter inköpet, oavsett om garantin gäller eller inte.
Det skulle gälla varor som tvättmaskiner, kylskåp och tv-apparater. Man förhandlar också om att också inkludera surfplattor och smartphones.
Sverige tänker inte rösta för en EU-uppgörelse om skog och mark i den så kallade LULUCF-förordningen, rapporterar Aftonbladet.
Tidningen hänvisar till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som meddelar att Sverige kommer att rösta nej under omröstningen i ministerrådet som äger rum nästa vecka.
”Förordningen är utformad så att den riskerar att slå mot svenskt skogsbruk och därigenom mot den gröna omställningen”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett pressmeddelande.
Att Sverige ska rösta nej väntas dock inte hindra förslaget från att definitivt godkännas av ministerrådet. EU-parlamentet gav för sin del sitt slutliga klartecken i förra veckan.
På torsdagen klev EU:s politiker in till EU-toppmötet i Bryssel. Enligt Ekot är det frågan om förbränningsmotorer som kommer att dominera mötet.
Förslaget, som innebär att stoppa nya fossilbilar, slutförhandlades för några veckor sedan och skulle bara formellt godkännas. Men Tyskland vände i frågan, och vägrar nu säga ja till förslaget förrän man fått definitivt klartecken på att nya bilar som drivs med e-bränslen ska tillåtas även efter 2035.
– Egentligen handlar det bara om att på ett pragmatiskt sätt hitta rätt väg för att genomföra det löfte som (EU-)kommissionen gett för länge sedan, säger Olaf Scholz, förbundskansler i Tyskland enligt journalister på plats vid mötet.
EU-kommissionen lade förra veckan fram sitt industripaket Net Zero Industry Act som är ett svar på USA:s liknande paket IRA, och som ska positionera EU som en global ledare inom grön industritillväxt. Men hur industriutvecklingen ska finansieras på europeisk nivå är fortfarande en öppen fråga, rapporterar Euractive.
– Vi går väldigt snabbt med att luckra upp biståndsreglerna, men vi släpar efter med långsiktig finansiering, säger Shahin Vallée, senior forskare vid German Council on Foreign Relations (DGAP) till Euractive.
EU har tillfälligt lättat upp reglerna för statligt stöd. Om man inte hittar ett alternativ snabbt varnar Shahin Vallée att det kan leda till fragmentering och permanenta, negativa, konsekvenser för EU då det framför allt gynnar rikare medlemsländer.