5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda

EU Veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
✔ EU överens om transportinfrastruktur: ”En grön seger”
✔ Dödläge om global utsläppshandel
✔ EU-ministrar enade om nya regler för förpackningsavfall
✔ Vindkraftspaket klubbat – det har Sverige skrivit under på
✔ EU-kritik mot Sveriges klimatpolitik

5 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
Foto: Adobe Stock.

EU överens om transportinfrastruktur: ”En grön seger”

Natten mellan måndagen och tisdagen enades EU-parlamentet och medlemsstaterna i ministerrådet om hur EU:s transportsystem ska uppdateras i syfte att klara den gröna omställningen. Det handlar om den så kallade TEN-T-förordningen, som kan beskriva som EU:s motsvarighet till Sveriges nationella transportplan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Miljöpartiets EU-parlamentariker Jakop Dalunde, som förhandlat om TEN-T som representant för den gröna gruppen, välkomnar veckans överenskommelse.

– Det är en grön seger och ett viktigt steg i nattågsrevolutionen att vi i natt lyckats säkerställa att tågens signalsystem i EU äntligen ska standardiseras. Det är helt avgörande för att göra det lättare att köra tåg över nationsgränserna i EU – vilket är särskilt viktigt för de europeiska nattågen, säger Jakop Dalunde i ett pressmeddelande.

En central del av överenskommelsen att EU-länderna nu får krav på sig att genomföra EU:s infrastrukturplan och skapa ett gränsöverskridande transportnät över hela Europa. Problemet med den tidigare TEN-T var att medlemsländerna inte följde den plan man kommit överens om. Därtill ökar kraven på standardisering av järnvägen vad gäller elektrifiering och signalsystem.

Det ska också bli enklare att byta transportslag i stadsmiljöer, genom planer på så kallade urbana knytpunkter. Lagstiftningen ställer bland annat krav på medlemsstaterna att ta fram hållbarhetsplaner för trafiken i större städer, bland annat för att främja cykel och gång.

Andra centrala delar i lagstiftningen är bland annat krav på järnvägsanslutning vid hamnar och vid flygplatser, mer klimatanpassade järnvägar samt att nya infrastrukturprojekt inte ska hindra möjligheten att cykla och gå.

– Målet är att få ner utsläppen och göra det enklare att gå och cykla, samt att byta mellan långväga färdmedel och lokal kollektivtrafik, kommenterar Jakop Dalunde.  

Dödläge om global utsläppshandel

Under FN:s klimattoppmöte Cop28 misslyckades länderna att enas om detaljer i Parisavtalets Artikel 6, som är ett regelverk för internationellt samarbete om att genomföra utsläppsminskningsåtgärder. I Artikel 6 regleras bland annat hur utsläppshandel mellan länder ska fungera, exempelvis att Sverige betalar för utsläpp i ett annat land och räknar dem som sina egna. Det kan också beskrivas som ett slags globalt utsläppshandelssystem.

I förhandlingarna stod länderna långt ifrån varandra och lyckades inte komma överens om hur varken marknadsbaserade, eller frivilliga, klimatsamarbeten ska fungera i praktiken. Bland annat saknas fortfarande en överenskommelse om hur utsläppsavtal mellan två länder ska se ut. Man misslyckades också att enas om det ska vara möjligt att sanktionera länder som bryter mot kraven.

För både Sverige och EU var tydligare detaljer kring hur Artikel 6 ska fungera rent praktiskt ett av de högst prioriterade områdena, och de drev på för strikta krav. USA drev däremot, tillsammans med många andra länder, på för en svagare linje.

Resultatet blev att stora delar av förhandlingarna om artikel 6 skjuts fram till nästa års klimattoppmöte, Cop29, som kommer hållas i Azerbajdzjan.

EU-ministrar enade om nya regler för förpackningsavfall

I veckan har EU:s medlemsstater i ministerrådet enats om nya regler om förpackningar och förpackningsavfall. Syftet med förordningen är att hantera den stora mängden förpackningsavfall inom unionen, samt främja en cirkulär ekonomi.

I förslaget tar ministerrådet hänsyn till förpackningarnas hela livscykel, med krav på att alla förpackningar går att återvinna samt att minimera förekomsten av farliga ämnen. Förslaget innehåller också bindande mål, förbud för vissa engångsförpackningar samt krav på ekonomiska aktörer att minimera de förpackningar som används.

– 190 kilogram förpackningsavfall genererades av varje europé 2021. Och denna siffra kommer att öka med nästan 20 procent till 2030 om vi inte gör något. Vi kan inte låta detta ske. Denna förordning är avgörande för vår väg mot en cirkulär ekonomi och ett klimatneutralt Europa, säger Teresa Ribera Rodríguez, spansk tredje vice premiärminister och minister för ekologisk omställning och den demografiska utmaningen i ett uttalande.

Överenskommelsen blir ministerrådets ståndpunkt inför kommande förhandlingar med EU-parlamentet.

Vindkraftspaket klubbat – det har Sverige skrivit under på

På tisdagen skrev Sverige, och 25 andra EU-länder, under EU:s vindkraftspaket, som presenterades av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i oktober. Huvuddelen av åtgärderna som ingår i paketet faller på de nationella regeringarna.

– Det är väldigt positivt att regeringen sluter upp för att korta tillståndsprocesser och stärka vindkraftens leveranskedja. Vindkraftsutbyggnaden bidrar till stärkt svensk konkurrenskraft och till EU:s klimatomställning. Sveriges regering skickar genom att underteckna överenskommelsen en viktig signal om att Sverige är rätt land för vindkraftsinvesteringar. Sverige har bra geografiska förutsättningar och industrins efterfrågan på mer grön el är stor och verklig här, säger Daniel Badman, vd för Svensk Vindenergi i en kommentar.

Här är vad medlemsstaterna har åtagit sig:

  • Säkerställa tillräckliga, robusta och förutsägbara förutsättningar för vindkraftsutbyggnaden. I samband med överenskommelsen ska EU-länderna göra nationella åtaganden om utbyggnaden av vindkraft minst för perioden år 2024-2026.
  • De EU-länder som använder sig av auktionering av områden för att främja vindkraftsutbyggnaden ska förbättra och förenkla dessa processer. Detta omfattar inte Sverige, som inte har ett auktionssystem.
  • Säkerställa att affärsprocesser, styrmedel, varor och tjänster inom vindkraftsbranschen lever upp till högt ställda krav inom miljö, innovation, cybersäkerhet och arbetsförhållanden.
  • Förbättra förutsägbarheten mellan tillgång och efterfrågan på marknaden för att stävja volatila kostnader i leverantörskedjan och säkerställa att projekt genomförs.
  • Bidra till en rättvis och konkurrenskraftig internationell handel genom att aktivt övervaka, och vid behov vidta åtgärder mot, eventuella orättvisa handelsmetoder på den globala marknaden inom vindkraftens leverantörskedja.
  • Skala upp tillverkningskapaciteten för vindkraftsutbyggnaden i EU för att kunna möta den väntade ökade efterfrågan på vindkraftsprojekt, samtidigt som man gör satsningar för att utveckla kompetens och arbetstillfällen.

EU-kritik mot Sveriges klimatpolitik

EU:s medlemsländer, bland annat Sverige, går mot att missa målet om att minska utsläppen med 55 procent till 2030. Den bedömningen gör kommissionen som nu vill att länderna skärper de nationella energi- och klimatplanerna som ska lämnas in nästa år. Läs om kritiken och råden till Sverige här.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.